Jan Nyström är distriktsläkare och öron-näsa-halsläkare vid Brommaplans vårdcentral i Stockholm. I egenskap av dykeriläkare med eget företag tar han också emot dykare på kvällarna.
– Skador i samband med dykning är ovanliga och beror ofta på att dykaren inte har följt de säkerhetsregler som finns. Vid svåra skador får dykaren i regel snabbt kontakt med närmaste större sjukhus och behandling i tryckkammare.
Mellan 30 och 50 personer per år behandlas i svenska tryckkammare, och de flesta klarar sig utan bestående men.
De tre till fem patienter som Jan Nyström tar emot varje månad är oftast mindre allvarligt skadade. Huvudparten söker för trumhinne- och hörselbesvär.
– Det kan vara en trumhinneruptur eller ett blodkärl som brustit i mellanörat. Lite allvarligare är ruptur av rundafönstret, en skada som leder till akut hörselförlust. Hörseln återfås dock oftast, men upprepad ruptur kan leda till bestående dövhet varför patienten rekommenderas att sluta med dykning.
Unikt instrument
Jan Nyström är själv hängiven dykare sedan han provade på att dyka i militärtjänsten på 1960-talet. Dykeriläkare har han varit i 22 år.
När han är på dykresa har han alltid med sig ett instrument som snabbt visar om en dykare i gruppen har sprängt sina trumhinnor. Instrumentet består av två stetoskopbågar som kopplats samman sedan klockan tagits bort.
– Med det ena paret öronbyglar i mina egna öron och det andra i den skadades kan jag höra hur hans eller hennes trumhinnor rör sig vid tryckutjämning. Örat behöver inte rensas och inspekteras, det hörs direkt om trumhinnan är trasig. Det är ett enkelt instrument som mig veterligt inte finns beskrivet någonstans, berättar Jan Nyström.
Smygande symtom
Genom åren har han sett åtskilliga trumhinnerupturer, ett par rupturer av runda fönstret, brännskador efter kontakt med maneten "den Portugisiske örlogsmannen", stingskador av rockor, mildare former av lungsprängning, koldioxidförgiftning, lungödem med mera. Vid flera tillfällen har han också haft patienter med lindriga symtom på tryckfallssjuka.
Även som distriktsläkare kan man komma i kontakt med patienter med besvär som beror på dykning. Kanske har det gått en tid sedan själva dyket och kanske nämner inte patienten att han eller hon har dykt.
– Det är inte självklart att läkaren funderar över en eventuell koppling till dykning. Risken finns att man ställer fel diagnos, vilket i sin tur gör att patienten inte får rätt behandling. Vid flera tillstånd är det bland annat viktigt att avråda patienten från fortsatt dykning, säger Jan Nyström och fortsätter:
– Dessutom har potentiellt allvarliga skador ibland smygande symtom. Framför allt hos kvinnor kan det dröja upp till en vecka innan tryckfallssjuka visar sig. Symtom som huvudvärk eller stickningar i fingrarna är lätta att misstolka som migrän eller karpaltunnelsyndrom.
Kopplingen i åtanke
2002 skrev Jan Nyström boken "Vad du som doktor bör veta om dykning & flygning (ja, han är pilot och flygläkare också!). Då hade han efter att ha föreläst på vårdcentraler runt om i landet förstått att distriktsläkare ville ha bättre kunskap om de medicinska effekterna vid dykning. Jan Nyström har sedan länge också gratis telefonkonsultation vid misstänkta dykskador för såväl patienter som andra läkare. Antalet läkare som ringer och ber om råd har ökat sedan 2002, då boken gavs ut.
– Idag är det tre–fyra i veckan. Många av dem som ringer har läst min bok och tycker att det som står stämmer med symtomen hos en patient. De flesta vill främst ha bekräftelse på att de har tänkt rätt.
Vad bör man då som doktor veta om dykning? Ja, allra viktigast är enligt Jan Nyström att överhuvud taget ha dykning i åtanke.
– Det måste man alltid ha i bakhuvudet, speciellt om man jobbar på en vårdcentral med dykbara vatten i närheten. Bidrar min bok till att fler läkare funderar över en eventuell koppling till dykning så är det jättebra!
Kontraindikationer eller klartecken
Vissa tillstånd och sjukdomar är absoluta kontraindikationer vid dykning. Dit hör obehandlad hypertoni, angina pectoris, vissa typer av arytmier, symtomgivande bukbråck, epilepsi och genomgången refraktionsbehandling med kniv och laser. Även en del andra sjukdomar och tillstånd kan göra att man avråds från dykning. Det gäller till exempel astma, diabetes, diskbråck, migrän, behandlad hypertoni, anemi, bronkit, psoriasis och sinuit.
Förr avråddes astmatiker och diabetiker per automatik från att dyka. Men så är det inte idag.
– En astmatiker kan i regel dyka om han eller hon inte har allvarliga problem med sin astma. Patienten ska ha stått på samma behandling under minst ett år. Ansträngnings- och köldutlöst astma kan dock vara ett problem.
Patienten får till exempel inte använda Bricanyl för att kunna dyka, långtidsverkande luftrörsvidgande går däremot bra.
Diabetiker som behandlas med metformin får i allmänhet klartecken att dyka. Behandling med tabletter som kan ge hypoglukemi är kontraindicerad och Jan Nyström ser helst att inte heller patienter som står på insulinbehandling dyker.
– En diabetiker skulle i princip kunna dyka under förutsättning att hon inte tar insulin den dagen. Men det gäller naturligtvis bara för någon med stabil diabetes, understryker han.
Avskaffad undersökning
Vissa läkemedel är också oförenliga med dykning. Läkemedel som påverkar reaktionstid, omdöme och vakenhet kan vara livsfarliga. Läkemedel som ger biverkningar som trötthet, illamående, klåda, ledvärk, yrsel, huvudvärk, kramper eller fumlighet maskerar eventuella symtom på till exempel tryckfallssjuka eller dysbarism och ska inte användas.
Förutom att ta emot patienter med besvär efter dykning och ge råd per telefon gör Jan Nyström friskundersökningar (vilket för övrigt alla legitimerade läkare får göra).
Kommersiella dykare, såsom dykinstruktörer, måste genomgå regelbundna undersökningar. För sportdykare räcker en hälsodeklaration i samband med utbildningen hos någon av landets dykklubbar.
– Den tidigare obligatoriska förstagångsundersökningen är i princip borta. Undantaget är om någon är över 50 år eller har uppgett i hälsodeklarationen att han eller hon har någon form av hälsoproblem som skulle kunna påverka vid dykning. I de fallen ska personen ifråga hänvisas till läkare.
Kritiska tankar
Numera gör Jan Nyström ungefär en förstagångsundersökning i veckan. Tidigare var det betydligt fler, kanske fyra till fem. Kommersiella dykare träffar han två eller tre i månaden.
Nästan alla av de sistnämnda får sitt friskintyg. Detsamma gäller i gruppen över 50 år. Däremot avråder Jan Nyström ungefär hälften av dem som uppgett något problem i sin hälsodeklaration från att dyka.
– De flesta accepterar och säger "jag misstänkte det, men nu har jag i alla fall försökt". Vissa blir förstås jätteledsna.
Han är kritisk till att förstagångsundersökningen för sportdykare har avskaffats.
– Det borde krävas åtminstone en enkel undersökning för att utesluta att den som vill dyka har diabetes och för att kontrollera att hjärta och lungor fungerar som de ska. I de flesta fall går det bra ändå, men jag tror tyvärr att vi kommer att få se en allvarlig olycka framöver som kanske kunde ha undvikits om personen läkarundersökts.
Världen under ytan
Sedan Jan Nyström fick upp ögonen för dykning har han utforskat livet under ytan på platser som Stora Barriärrevet, Sydafrika, Florida, Kalifornien och Nya Zeeland. Förra året dök han bland annat i samband med en resa till Kuba.
– Där finns en ögrupp som kallas "Jardines de la Reina", Drottningens trädgård. Dykvattnet var otroligt. Alldeles klart med massor av fiskar. Det var en överraskning eftersom jag inte sett att någon skrivit om dykning just där.
Varje år gör han även ett eller ett par dyk vid något vrak i Östersjön, på Västkusten eller i Norge. Men han föredrar tropiska vatten. Vid Röda havet har han dykt många gånger under årens lopp.
– Egentligen behöver man inte åka längre bort än så – där finns det mesta som är värt att se. Världen under ytan är helt fantastisk! Artvariationen är mycket större än på land och färgerna i tropiska vatten otroliga. Lugnet som råder är häpnadsväckande. Jag känner en inre frid när jag dyker, säger han entusiastiskt.
Vid frågan om det häftigaste dyket hittills säger han – efter lite funderande – att det nog var den gången han befann sig mitt i ett barracudastim i Röda Havet.
– Färgupplevelsen var underbar. Tänk dig att stå mitt inne i ett barracudastim med glitter i regnbågens alla färger. En annan rolig händelse var när jag och en kompis skulle filma revhajar som låg i en grotta i Röda havet. Ingenting hände när vi petade på dem för att få dem att komma ut. Då tog min kompis tag i stjärten på hajen som vaknade till och drog iväg. Samtidigt som kompisen hängde kvar! Det ska väl tilläggas att revhajar är ofarliga för människor, även om de blir ganska stora.