– Vi vill visa att AstraZeneca är ett aktivt forskningsföretag med över 2000 forskare bara i Sverige, underströk Tommy Ekström, medicinsk chef på AstraZeneca Sverige.
– Jag tror att människor är nyfikna på vad vi gör inom den tidiga forskningen, och så undrar de naturligtvis vad som händer nu när Exanta drogs in från marknaden.
Leif Carlsson, senior forskare från AstraZeneca i Mölndal, berättade om forskningen som på sikt ska leda fram till ett läkemedel för behandling av förmaksflimmer. Den nya behandlingen bygger på hypotesen att man kan få hjärtat att återgå till normal rytm genom att blockera ett antal så kallade jonkanaler i hjärtmuskelcellerna.
Leif Carlsson gjorde sitt bästa för att på de tio minuter som stod till buds ge åhörarna i AstraZenecas monter en inblick i natrium- och kalciumkanaler och så kallade repolariserande kaliumströmmar. Det är jonkanalerna i hjärtmuskelcellerna som ska blockeras för att åstadkomma en hållbar antiarytmisk effekt.
– Det gäller att både återställa sinusrytm och att se till att patienten bibehåller denna långsiktigt, sa Leif Carlsson.
Forskarna testade först sina hypoteser genom en matematisk modell av jonkanalers aktiviteter i en virtuell hjärtmuskelcell. Sedan lyckades de via olika screeningmetoder identifiera två substanser som kunde utvecklas så att patienter kunde testa dem.
Den ena substansen hade mycket goda kliniska effekter på förmaksflimmer i flera djurmodeller. Men utvecklingen måste avbrytas på grund av oönskade icke-kardiovaskulära bieffekter och mindre bra farmakokinetiska egenskaper.
– Därför jobbar vi nu på en analog till den här substansen, berättade Leif Carlsson. Substansen började testas på friska frivilliga i början av 2007 och beräknas kunna studeras på patienter under 2008.
Läkemedel mot trombos
Trombosforskaren David Gustafsson från AstraZeneca i Mölndal berättade om "livet efter Exanta". Han förklarade att indragningen av Exanta 2006 berodde på leverbiverkningar som var överrepresenterade hos vissa patienter med en speciell genuppsättning.
– Det var en missräkning för många års arbete, men nu har vi en uppföljare till Exanta, också en oral direkt trombinhämmare, förklarade David Gustafsson.
Denna substans håller just nu på att utvärderas för förebyggande behandling mot stroke bland patienter med förmaksflimmer. Resultat från en första fas-II-studie presenterades sommaren 2007 utan att man kunde upptäcka några leverbiverkningar.
David Gustafsson berättade också om ett annat av AstraZenecas forskningsarbeten. Målsättningen är att utveckla ett läkemedel som blockerar en speciell receptor för ADP (adenosindifosfat) på trombocyter. ADP är en av de viktigaste aktörerna i mekanismen som får trombocyter att aggregera när blodet levrar sig. Trombocytreceptorn som hämmas heter P2Y12.
Forskarna på AstraZeneca arbetar sedan ett antal år med en substans som är den första orala reversibla P2Y12-antagonisten, ett läkemedel som till skillnad från andra P2Y12-antagonister inte hämmar trombocyterna i hela dess livslängd.
Forskningen har således en tydlig inriktning och många spännande idéer testas på vägen. Men fler studier återstår. Och även om allt även fortsättningsvis går forskarnas väg kommer det att dröja ännu några år innan ett nytt läkemedel kan lanseras på marknaden.
– Det kan tyckas ta lång tid, men säkerhetskraven är stora, sa David Gustafsson. Och det finns inga genvägar i läkemedelsforskning.