De danska pensionerna är avsevärt lägre än de svenska. Därför är det mycket vanligt med privat pensionssparande. Ofta hjälper den danske arbetsgivaren till med en stor del av sparandet för den anställde.
Eftersom Danmark saknar arbetarskyddslag får den som blir långtidssjuk hos en dansk arbetsgivare ofta avsked efter några månader.
Vård av sjukt barn – VAB – är inte heller något begrepp i Danmark. Som regel får föräldern en dags ledighet med lön för att hitta passning till barnets eventuellt fortsatta sjukdomsperiod.
– På danska arbetsplatser ser man ofta snett på den som tar ledigt för att vårda barn. Det är inte alls lika accepterat som i Sverige, berättar en svensk småbarnsmamma som arbetat länge i Köpenhamn.
– Ofta kommer det som en chock för föräldrar som arbetar i Danmark att de går miste om den svenska föräldrapengen som kan vara både längre och på högre ekonomisk nivå, berättar Bengt-Olle Andersson, Öresundsexpert på försäkringskassan.
Men här – liksom i många andra fall av förmåner för den anställde – beror det till stor del på vilket slags avtal man har med arbetsgivaren. Detta är också en grund till de relativt stora skillnaderna i socialförsäkrings- och skattelagstiftning mellan de båda grannländerna. Medan trygghetslagstiftningen i Sverige hittills varit mycket omfattande, styrs alltså mycket av detta i Danmark av avtal mellan anställd och arbetsgivare.
Numera finns det information att hämta inför pendlingssituationen på bland annat ÖresundDirekts informationskontor i Malmö och Köpenhamn.
Kontoret i Malmö öppnade i samband med broöppningen år 2000 och drivs av arbetsförmedlingen, försäkringskassan, länsstyrelsen, Region Skåne (landstinget) samt Skatteverket.
Kommuner drabbas
De så kallade gränsgångarna har också bildat en intresseorganisation – Öresundsborger – på vars hemsida man utbyter kunskaper och tips.
Just nu pågår en upprörd debatt om skattelagstiftningen för så kallade gränsgångare. Många anser att Sverige sålt sig för billigt när man 1997 avtalade att den som bor här men arbetar i Danmark betalar skatt där. Inom de närmaste åren räknar man med att förlusten för Sverige räknas i miljarder. En viss utjämningsprocent betalas tillbaka till Sverige av de privata – inte de offentliga – danska arbetsgivarna. Den svenska staten fördelar sedan den potten till kommuner över hela Sverige.
– Öresundsregionen får bara 3% av det utjämningsbidraget medan vi genererar 85% av pengarna, säger Trine Hansen, 30-årig ekonom som pendlat från Malmö i tre år.
Dessutom blir flera av Malmös omgivande kommuner, där många danskar bosätter sig och erhåller vård, omsorg och skola, helt utan utjämningsbidrag.
Svenska ungdomar som arbetar deltid inom servicenäringen i Danmark kan inte självklart fylla ut arbetstiden med jobb på den svenska sidan.
– Den danske arbetsgivaren kräver ofta intyg om att detta inte ska förekomma. Denne måste i så fall betala höga sociala avgifter till Sverige på den i Danmark intjänade lönen, berättar Bengt-Olle Andersson.
Det är bland annat genom att slippa detta som Danmark har stora fördelar av det ömsesidiga skatteavtalet. Arbetsgivaren betalar nämligen inga separata sociala avgifter i Danmark utan välfärdssystemet finansieras via direktskatt. Detta är ovanligt jämfört med andra europeiska länder. Reglerna om timanställning missgynnar svenskarna som får sämre eller helt mister vissa förmåner. Den senaste sommaren har många svenska ungdomar också uppdagat att de gått miste om semesterersättning för att avtalen inte varit klara. Även på andra arbetsrelaterade områden är regelverket fortfarande mycket snårigt.
Ministermöte
En viktig sak att hålla reda på är om man som arbetstagare vill förlägga en del av arbetet hos den danska arbetsgivaren på den svenska sidan, till exempel att arbeta viss del hemifrån. Då får man ta fram kalkylatorn och se till att avtalen stämmer med regelsystemet.
Påtryckningar från pendlarna ledde i höstas till en överenskommelse mellan de respektive arbetsmarknadsministrarna Sven Otto Littorin och Claus Hjort Fredriksen. Två av förändringarna gäller just arbetstagare som vill arbeta på båda sidor av sundet och den tredje gäller rehabilitering av långtidssjukskrivna.
– Detta är bara tre av det femtiotal förbättringar vi önskar, muttrar Öresundsborger medan informatör Christer Olsson på ÖresundDirekt säger att förslagen får regelsystemen för respektive länder att kollidera.
– Skulle de genomföras innebär det i vissa fall att man avlastar arbetsgivaren i Danmark och minskar förtjänsten för den anställde som bor i Sverige, förklarar han.
Inga beslut är ännu tagna och förhandlingarna lär fortsätta.
Läs även
Flytten över sundet