Jan Nilsson är professor i experimentell hjärt- och kärlforskning vid Lunds universitet.
– Vi vet att immunsystemet reagerar på och försöker avlägsna de aterosklerotiska placken i blodkärlen.
Det är den mekanismen vi vill förstärka, säger han.
Den ena och grundläggande utgångspunkten för projektet är immunsystemets oupphörliga städarbete. Miljarder celler patrullerar oavbrutet, varenda cell, varenda molekyl i kroppen undersöks om och om igen i jakten på antigen, på inkräktare som virus och bakterier men också efter sjuka och skadade celler, till exempel cancervävnad, transplantat och döda celler. Varje dygn rensas ungefär 300 miljarder döda celler bort.
Bräcklig byggsten
Den andra utgångspunkten är att immunsystemet reagerar på LDL-kolesterol när det oxiderar i ett aterosklerotiskt plack, vilket det gör efter en tid. Oxiderat LDL-kolesterol är en av de viktigaste byggstenarna i placket i blodkärlets vägg. En bräcklig byggsten som lätt brister.
Beviset för att immunsystemet reagerar är de höga halter av antikroppar mot oxiderat LDL som patienter har efter en genomgången hjärtinfarkt eller stroke.
– Antikropparna säger oss att det finns en reaktion men att den varit för svag för att hålla kärlväggen fri från plack, säger Jan Nilsson.
Processen startar med att LDL-kolesterol fastnar i blodkärlens väggar och det uppstår ett plack. Ju större fettkärna desto mer instabilt blir det, och med det ökar risken för att blodflödet drar loss placket från kärlväggen. Kroppen tolkar det som en vävnadsskada och ett blodkoagel som kan täppa till kärlet bildas på platsen. Sker det i hjärtats tunna kranskärl är infarkten ett faktum.
Sitter det instabila placket i karotiskärlen kan delar av det lossna, följa med blodbanan till hjärnan och fastna i ett trängre blodkärl och orsaka stroke.
Överbelastat system
En betydande del av alla patienter som får en plackbristning – mellan 20 och 30% – dör innan de hinner till sjukhus.
Det är när LDL-kolesterolet i kärlväggen efter en tid härsknar (oxiderar) som immunsystemet reagerar på det som ett antigen och söker avlägsna det. Men om systemet överbelastas hinner det inte med.
Efter att Jan Nilsson och hans forskargrupp hade bekräftat förekomsten av antikroppar mot oxiderat LDL hos infarktpatienterna var nästa steg att identifiera de antigena strukturer i LDL-fettet som immunsystemet reagerat på. En möjlig immunmodulerande behandling tar sin utgångspunkt i de strukturerna.
– Det har vi gjort och vi har i djurförsök visat att immunförsvaret mobiliseras när vi injicerar antikroppsframkallande LDL-strukturer. Reaktionen är också mycket verkningsfull. Graden av ateroskleros mer än halverades hos mössen, berättar Jan Nilsson.
Balanserad stimulering
Det visade sig också att graden av bindväv ökade i placken, vilket också är en fördel då de blir mer stabila.
En annan erfarenhet, och svårighet, från djurförsöken är att stimuleringen av immunsystemet måste vara väl avvägd.
– Ja, det arbetar ganska stereotypt och gör på samma sätt som när det bekämpar bakterier. Vi måste få immunsystemet att städa bort placken utan att ställa till med för mycket inflammation, utan att lämna en skadad miljö efter sig, säger Jan Nilsson.
Två metoder
Det finns två potentiella principer för en immunmodulerande behandling mot hjärtinfarkt och stroke. Den ena är att ge patienten de LDL-strukturer som stimulerar produktionen av antikroppar, den princip de flesta vacciner bygger på.
Den andra är att ge patienten färdiga antikroppar som man gör vid till exempel gammaglobulinbehandling.
– Vi arbetar med båda principerna. Eftersom antikroppsbildningen tar några veckor kan man tänka sig att ge färdiga antikroppar som en akutbehandling till patienter med väldigt instabila plack, menar Jan Nilsson.
Första humanförsöken
Mer än hälften av alla svenskar dör i sjukdomar som orsakas av ateroskleros och behovet av en behandling är stort.
– Blir detta verklighet kan man i ett första skede tänka sig att särskilda högriskpatienter får immunmodulerande behandling, men fungerar det bra kan ju patientgruppen efter hand utvidgas, säger Jan Nilsson, som beräknar att de första humanförsöken ligger ungefär ett år fram i tiden.
Jan Nilsson och hans forskargrupp arbetar tillsammans med Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles och med Cardiovax, ett amerikanskt företag som satsat stora belopp på framtagandet av ett vaccin.
Gruppen samarbetar också med Karolinska institutet i Stockholm, där liknande försök med immunmodulerande behandling mot ateroskleros pågår.
Läs även
Lovande resultat på diabetes