När åsiktsfriheten krockar med rätten till vård 3/3

Fallet med den danska nynazisten i artikeln bredvid väckte debatt också i Sverige.
– Vi hade en het diskussion, säger Robert Leth som var med och behandlade ärendet inom svenska Läkarförbundet. 
Två grundläggande principer ställdes mot varandra, patientens rätt att välja läkare och människors lika värde. 
– Vi landade i en bred samsyn – att människors lika värde väger tyngst. Hälso- och sjukvården måste erbjuda vård, men patienten kan avstå från erbjudandet.
Det föranledde inga formella råd vilket inte heller var det viktigaste, enligt Leth:
– Jag tror inte på färdiga ”kokböcker”. Det är i samtal, där vi talar med och inte om varandra, som etiken utmejslas. Det sker vare sig under fem minuter på en akutmottagning eller genom centrala direktiv. 
Han arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där Etiskt Forum har en central roll. Flera yrkesgrupper, som läkare, sjuksköterska och präst deltar. En etikskola erbjuder fortbildning och enskilda situationer och frågor tas upp. 
Ordförande är sjukhusprästen Daniel Brattgård. Han betonar att det danska ”nazistfallet” skiljer sig från när personer av kulturella eller religiösa skäl vill göra något avvikande än det som uppfattas som normalt. Det kan handla om såväl personal som patienter. 
– Vi har många diskussioner om muslimer som vill gå undan från tjänsten för att be, sköterskor som inte vill bära kortärmat, kvinnliga patienter som inte vill vara ensamma med manliga läkare. 
Många gånger visar det sig att problemen inte är så stora. Rökare avviker lika mycket eller mer som den som ber. Sköterskor kan ta på sig långärmat när de är ute i korridoren, men av hygieniska skäl bära kortärmat i det patientnära arbetet inne på rummen. En kvinnlig sköterska kan vara med i rummet under den gynekologiska undersökningen. De flesta konflikterna kring patienters önskemål rör manligt och kvinnligt, familjen, kosten och döden. 
Samtliga religioner tillåter att liv och hälsa bryter övrigt. Allah har inget emot att en manlig läkare undersöker en kvinna ifall hennes tillstånd kräver det. Enda undantaget är Jehovas vittnen och förbudet att ta emot blod. 
Daniel Brattgård pekar på lärdomarna från brandkatastrofen i Göteborg 1998. Hundratals drabbade från olika religioner och kulturer gjorde det mångkulturella samhället tydligt. 
Den enkla frågan om hur de ville ha det visade sig öppna vägen till väldigt mycket. Oftast går det att finna lösningar om det finns tolerans och vilja till förståelse.