Logo
Logo
Informationen är avsedd för sjukvården
Medicinskt Forum nr 3-05
Tipsa Tyck Till Skriv ut

Dyra sockerpiller

I Sverige får inte – som alla vet – legitimerade läkare utöva homeopati. Men alternativmedicinen lovar att bota de flesta sjukdomar med sin ”ur-tinktur”, spädd och skakad enligt fastställda regler så att immateriella krafter frigörs.

Nu dömer en övergripande analys ut homeopati. Den europeiska forskargruppen med centrum i Bern har granskat mer än 100 studier av homeopatisk behandling, och jämfört dem med lika många studier av skolmedicinska behandlingar. Utslaget blev tydligt till skolmedicinens fördel. De sjuka skulle lika gärna kunnat intaga sockerpiller som homeopatiska medel.

Studien publiceras i the Lancet och tidskriftens ledare skriver i en kommentar att läkare nu måste vara tydliga mot sina patienter och slå fast att homeopati inte gör någon nytta.

Men troligen kommer många patienter ändå att fortsätta tro på behandlingen. För även om naturvetenskap och statistik är den erkänt bästa metodiken för att testa ett ämnes verkan har vi svårt att ta till oss detta resonemang. På apotekets webbplats har religionshistorikern Olav Hammar tidigare intervjuats kring detta fenomen, som enligt honom beror på djupt liggande tankemönster. Vi är inte förinställda på att ta till oss siffror. Statistik är något väldigt abstrakt. I stället är människan programmerad att tro på någon man känner, och på sådant som man spontant får egen erfarenhet av. Dessutom är människan en social varelse som behöver passa in. Vi rättar oss efter synsätt och tankar som accepteras i de kretsar vi rör oss. Detta flocktänkande har med självbekräftelse att göra, och understryker hur rätt man själv har. Beteendet kan ge en skev verklighetsuppfattning som är svår att bryta.

I Sverige säljs homeopatiska läkemedel för drygt 30 miljoner varje år. Nu har i alla fall forskarna gjort sitt bästa för att bevisa att homeopati är verkningslöst. Det återstår att se om dessa logiska fakta kommer att påverka försäljningen av homeopatiska läkemedel.

Text: Rehn, Karin
Nummer: 3-05

Senast uppdaterad den 24 maj 2007

  • Hem
  • Sajtkarta
  • Kontakt

Besök andra webbplatser från AstraZeneca

Mixat

Dyrköpta förväntningar Dyrköpta förväntningar

En person som tror att han konsumerar en dyr produkt har ökad hjärnaktivitet, skriver Dagens Industri och refererar ett amerikanskt försök. 20 försöksdeltagare trodde att de skulle smaka fem olika sorters vin, medan det i själva verket bara fanns tre olika viner att testa. Alla viner var försedda med olika prisuppgifter och olika etiketter. När deltagarna testade vinerna fick de i förväg se prisuppgifterna och samtidigt skannades deras hjärnaktivitet av med en datortomograf. Orbitofrontala cortex (den region i hjärnan som bland annat styr smak och lukt) var betydligt mer aktiv när testdeltagarna trodde att de prövade ett dyrt vin, trots att det i verkligheten rörde sig om samma vin. Deltagarna tyckte även att de viner de trodde var dyra hade smakat bättre.

Kvittrande dialekt Kvittrande dialekt

Vissa fågelarter sjunger på dialekt. Och de trastsånghanar som sjunger på den lokala dialekten har större framgång hos honorna än de inflyttade hanar som sjunger på annat sätt. Varför denna fördomsfulla attityd finns hos honorna vet inte forskarna ännu. Men att stadens talgoxar sjunger i högre tonläge än skogens dito tros bero på att höga toner bättre tränger genom trafikbruset, skriver Språktidningen.


Copyright © Juridiskt ansvar AstraZeneca AB