Logo
Logo
Informationen är avsedd för sjukvården
Medicinskt Forum nr 3-05
Tipsa Tyck Till Skriv ut

Idrottslektionen – en resurs i jakten på oupptäckt astma

Allmänläkaren Helena Roth Svensson försöker ­ofta implementera ny vetenskap i den egna ­kliniska vardagen. 
– På det sättet blir jobbet roligare för mig. Jag försöker snabbt plocka upp forskningsresultat som jag tror att mina patienter har nytta av. Det viktiga är att göra detta hanterbart i verksamheten. 
Ett av hennes initiativ ledde till att många ungdomar i tid kunde få hjälp för sin astma. Till den effektiva screeningen använde hon skolans idrottslektioner.

1994 hade Helena Roth Svensson förmånen att få vara med och starta en ny vårdcentral i Förslöv, en del av Båstad kommun. Efter en tid blev hon också engagerad i lokala hälsorådet i Båstad kommun, där hon blev tillfrågad om att leda en nystartad allergikommitté. 
– Det bedrevs en aktiv lokal hälsovård, vi var med på hälsomässor, pratade allergi och lät deltagarna blåsa PEF. Vi var rätt så tidiga med det, och det var populärt.
Samtidigt blev Helena Roth Svensson skolläkare i Förslövs skola. Och det föll sig naturligt att tänka till lite extra kring astma och allergi i skolans värld. Varför inte titta närmare på eleverna för att se om någon av dem hade oupptäckt ansträngningsutlöst astma?
– Man hade nyligen byggt ut skolan med högstadium. Det fanns en jättestor ny idrottshall. Jag pratade med idrottsläraren, och han var väldigt positiv. ”Javisst – det här vill jag ställa upp på. Jag ska hjälpa till, och jag ska se till att eleverna får sig en riktig genomkörare!”

Enkelt formulär 
Tillsammans med astmasköterskan på vårdcentralen drog de igång. Första året undersöktes varje elev i sjuan, åttan och nian, totalt nio klasser. 
– Först skrev jag ett informationsblad till målsman. Alla föräldrarna blev informerade om att eleverna skulle testas. 
Helena Roth Svensson gjorde också ett formulär, där eleverna, förutom sina personuppgifter, skulle fylla i enkla frågor. Det gällde om de hade känd astma eller allergi sedan tidigare, och i så fall vilken behandling de hade, samt om de ofta var förkylda. På formuläret fanns också två tomma rutor, där elevernas PEF-värde före och efter ansträngning skulle fyllas i. 
Själva testet utfördes på en vanlig schemalagd idrottslektion med astmasköterskan närvarande. Hon instruerade eleverna hur de skulle blåsa i PEF-mätarna, och såg till att de gjorde rätt. 
– Sedan drog idrottsläraren igång. Ungdomarna fick springa i två tempon. Efter denna ordentliga fysiska ansträngning blåste de igen. Sen gick jag igenom alla formulären.

Samtliga deltog
Föräldrarna till de elever som blåste minst 15 procent sämre efter ansträngning fick hem ett brev som informerade om värdet. I brevet fanns också en rekommendation att gå vidare, genom att kontakta vårdcentralen för att få en tid för spirometriundersökning. 
– Jag upplevde det hela som ett väldigt positivt projekt. Väl genomtänkt, och väldigt enkelt att genomföra. Alla elever ville delta i PEF-mätningen. Föräldrarna var välinformerade och därför väldigt positiva. Samtliga som fick rekommendationen att gör spirometri gjorde detta!
Och visst upptäckte Helena Roth Svensson, precis som hon misstänkte, flera elever med oupptäckt ansträngningsutlösta astma. Ungefär två elever per klass kallades till spirometri efter PEF-resultaten. Av dem som genomförde spirometri hade minst var fjärde en säkerhetsställd ansträngningsutlöst astma och fick behandling. Det motsvarar ungefär en elev i varannan högstadieklass. 
– Dessa unga människor hade vi inte hittat annars. Eftersom föräldrarna var så engagerade och välinformerade fick vi också igång en väldigt bra diskussion – om rökning hemma, om frekventa förkylningar och annat viktigt. 

Fortsatt testning
Projektet kan ses som något av ett pionjär­arbete. Idag talas det mycket om att astma är en underdiagnostiserad sjukdom, och att många skulle må bättre om de fick rätt behandling. Men för tio år sedan var det mindre fokus på detta problem. 
– Jag är nog alltid lite före min tid, konstaterar Helena Roth Svensson med en suck.
Varför sucken – det är väl en bra egenskap?!
– Jo, men om sedan ingen annan nappar så tröttnar jag och hoppar av. 
Men i Förslöv satte hon avtryck som fortfarande syns. Helena Roth Svensson slutade i Förslöv år 2000. Men projektet lever kvar.
– Vi har fortsatt att diagnostisera våra elever tidigt på hösten i sjuan. Mycket tack vare det goda samarbetet med vårdcentralen, berättar idrottsläraren Göran Andersson. Han var den, som för snart tio år sedan, nappade på Helena Roth Svenssons idé.

Hanterbart samarbete
Varken Göran Andersson eller Helena Roth Svensson har hört talas om någon skola som kör samma enkla undersökning. Helena Roth Svensson tycker det är synd, eftersom det är ett enkelt och hanterbart sätt att hjälpa fler ungdomar till den behandling de så väl behöver.
Göran Andersson betonar att det måste vara lätt att genomföra testen för att det skall bli av att göra det på en idrottslektion.
– Det vi gör tar bara en knapp halvtimme av lektionen och kan betraktas som en form av uppvärmning inför det vi ska göra senare på lektionen, säger han.
Han betonar att det som sker på idrottstimmen bara är en grov sållning av vilka som kan tänkas vara i farozonen för att betraktas som astmatiker.
– Sedan tar specialisterna på vårdcent­ralen över. Ett arbetssätt som gör att så gott som alla som har några problem med ansträngningsutlöst astma på Förslövs skola får hjälp så att de kan ta kommando över sjukdomen i sjuan. 

Text: Rehn, Karin
Bild: Karin Storm
Nummer: 3-05

Senast uppdaterad den 24 maj 2007

  • Hem
  • Sajtkarta
  • Kontakt

Besök andra webbplatser från AstraZeneca

Mixat

Deppiga soffliggare Deppiga soffliggare

Vem ska man tro på, tro på, tro på…?! Nu dyker det upp motreaktioner på trenderna med mindfulness. Vissa forskare menar att kreativ stress är nyttigt, och att ligga på soffan och dricka grönt te bara skapar depression, skriver Göteborg-Posten. Misstänker att mormor stilla ler i sin himmel. Hon blev 97, och gjorde det hon var tvungen till varje dag, varken mer eller mindre.

Tidsbesparande slarv Tidsbesparande slarv

I boken "Ett kreativt kaos – oredans fantastiska möjligheter" läste vi att personer med "välstädade" skrivbord tillbringar i genomsnitt 36% mer tid med att leta efter saker än de med "ganska stökiga" skrivbord. Tyvärr kan redaktionen inte meddela motsvarande procentsiffra för de med "väldigt stökiga" skrivbord. Det är möjligt att boken även innehåller sådana uppgifter, men vi har slarvat bort den. Och tänk vad mycket tid vi sparade på att inte leta upp den!


Copyright © Juridiskt ansvar AstraZeneca AB