Aktuella frågor i ny patientinformation om GERD

Ragnar Befrits har länge intresserat sig för magsyrarelaterade sjukdomar. Han disputerade 1987 på kopplingen mellan prostaglandiner och magsyra. (Det var först året efteråt som H Pylori avslöjades som boven i magsårsdramat.) Numera är han docent och överläkare vid kliniken för Gastroenterologi och Hepatologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, och förra året mottog han ett hedrande refluxstipendium från Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Anledningen var hans aktiva arbete med att öka kunskap om refluxsjukdomen, och att han är en mycket uppskattad patientdoktor. Och på den vägen är det. Ragnar Befrits håller i skrivande stund på att avsluta arbetet med en gedigen patientinformation om refluxsjukdom. Medicinskt FORUM passade på att fråga honom vilka områden som känns mest angelägna att belysa inom GERD-problematiken idag. 
 
Besvärsfri
– Intresset fokuseras nu mycket på olika diagnostiska metoder och behandling. Det primära, ur det enkla perspektivet, är att patienten skall bli besvärsfri. För att lyckas med det måste man förstås vara något så när övertygad om att man sätter rätt diagnos.
– Det är svårt att skilja IBS från GERD. Man får göra så gott man kan och renodla frågorna så att det blir så lite tveksamheter som möjligt. Noggrant genomgångna frågor ger rätt svar.

Inget man dör av
Ragnar Befrits poängterar att GERD är vanligare än vad man tidigare har trott. Visserligen är det, som han själv uttrycker det, ”ingen sjukdom som man dör av”. I den kommande patientinformationen ägnas ett kapitel åt livskvalitet, och aktuella undersökningar som visar att det finns mycket kvar att göra inom detta område.
Trots den allmänt sett goda prognosen har många refluxpatienter högst påtagliga negativa effekter på livskvaliteten. Inte bara jämfört med friska normalpersoner, utan även vid jämförelse med patienter som har andra kroniska sjukdomar som diabetes, kronisk ledvärk, kärlkramp och hjärtsvikt. 

Frågeformulär
Ett sätt att identifiera patienterna som inte mår bra kan vara att använda enkla frågeformulär som patienterna får besvara vid besöket på öppenvårdscentralen. 
– Kvalitetsutvärdering kan hitta dem som inte svarar på behandling, och då måste man gå vidare och ställa frågor som: Har patienten rätt diagnos? Har patienten rätt behandling? Kan vi ändra behandlingen? Ska vi överväga kirurgi? Ska vi gastroskopera?
Att sammanfatta värdet av gastroskopifynd vid GERD och dess behandling är dock ingen lätt uppgift, inte ens för Ragnar Befrits…

Ser helt okej ut
– Det är svårt att visa korrelation mellan esofagit och symtom. En patient kan ha svåra symtom och det ser helt okej ut i matstrupen. En annan kan ha lindriga symtom och grav esofagit.
– Vid grav esofagit (grad C-D), och vid otillräcklig symtomlindring efter behandling, tycker jag att man ska kontrollera läkning och eventuella komplikationer. Jag anser att det optimala är att patienten mår bra, för att esofagiten läkt ut. Det finns andra som tycker att huvudsaken är att patienten mår bra. 

Nya aspekter
Man får inte heller glömma bort gastroskopins roll då det gäller att diagnostisera Barretts sjukdom, menar Ragnar Befrits. Det är viktigt att följa upp misstankar om slemhinneförändringar med tanke på risken för tumörutveckling. 
Nya aspekter som belyses i den kommande patientfoldern är också ärftlighet och betydelsen av övervikt: 
– Genetiska faktorer spelar större roll än man tidigare trott. Och det här med fetma är ett hett ämne. Fetmaepidemin kommer säkert att innebära att GERD ökar. Vi vet att det finns ett samband.