AstraZeneca har två angreppssätt i kampen mot TBC

Globalt är TBC fortfarande den infektionssjukdom som skördar flest liv. Enligt Världshälsoorganisationen dör nästan två miljoner människor årligen i TBC. Samtidigt är närmare en tredjedel av hela mänskligheten – två miljarder människor – bärare av tuberkelbakterien, och är i riskzonen för sjukdomen. Försämrad sjukvård, spridning av HIV/AIDS och uppkomsten av multiresistenta stammar av bakterien är tre faktorer som bidrar till spridningen av sjukdomen. AstraZenecas forskningscentrum i Bangalore, Indien, arbetar hårt för att få fram ett nytt läkemedel mot antibiotikaresistent TBC. Genom ett nära samarbete med AstraZenecas centrum för infektionsforskning i Boston, USA, hoppas man snart kunna hitta en läkemedelskandidat som kan utvecklas vidare.

Forskningscentrat i Bangalore invigdes år 2003. Då var Lars Walan VD för ­AstraZenecas verksamhet i Indien.

– För ett och ett halvt år sedan nådde vi ett litet genombrott. Nu har vi två lovande substanser som inom ett år, under förutsättning att inget går fel i de toxikologiska försöken, kan ge oss en substans som är klar att testas på människa, säger han. 
Nu är Lars Walan tillbaka i Sverige, och han har sin bas på AstraZeneca R&D Mölndal. Men besöken österut är många, eftersom han fortfarande har ansvaret för utvecklingsländer som Indien och Kina.

Det finns ett stort behov av nya läkemedel, eftersom dagens alternativ har dålig effekt och kräver lång tids behandling. Inga nya läkemedel mot TBC har utvecklats de senaste 40 åren, vilket gör satsningen i Bangalore extra viktig i kampen mot de infektionssjukdomar som utgör ett växande hot i utvecklingsländer runt om i världen.

Kampen mot TBC kräver förutom ny forskning också utbildning i hälsovård och förbättrad hygien. AstraZeneca stödjer därför brittiska Röda Korset genom bidrag till samhällsbaserade program, administrerade av lokala Röda Halvmånen-föreningar, med syftet att bekämpa sjukdomen i de infektionstäta områdena i Kirgizistan och Turkmenistan. Sedan projektet inleddes 2002 har befolkningens kunskaper om sjukdomen höjts genom informationsarbete på skolor och offentliga platser. Allt fler människor fullföljer nu sina behandlingar, tack vare vårdpersonalens engagerade arbete. En viktig del av projektet är framtagning av riktlinjer för bästa praxis i fråga om profylax och behandling, för spridning i denna region och på andra håll.