Landsortsläkare hejdade lungsoten

Tuberkulosen har varit ett av mänsklighetens gissel i åtminstone 4 000 år. Man har funnit tuberkulösa förändringar på de allra äldsta egyptiska mumierna, och i Sverige på skelett från 1000-talet. Sjukdomen beskrevs redan av Hippokrates 400 år före Kristus.
På 1800-talet, med dess trångboddhet, undernäring och bristande hygien, blev lungsoten den stora folksjukdom som hos oss varje år ryckte bort 100 av 10 000 människor.
Det var nu som Robert Koch gjorde sin stora insats. Han var då en obemärkt landsortsläkare i Wollstein i Posen, som nätterna igenom satt böjd över sitt mikroskop. Han hade nämligen fått den då mycket kontroversiella idén att de epidemiska sjukdomarna förorsakades av levande organismer.

Löste gåtan
Genombrottet kom 1876 då Koch lyckades komma på en metod att renodla mjältbrandsbakterier på fasta substrat, vilket inledde en ny epok inom bakteriologin. Sex år senare, 1882, hade han löst tuberkulosens gåta. Efter ändlösa nätter vid sitt mikroskop hade Koch upptäckt och renodlat tuberkelbacillen och visat att TBC var en infektionssjukdom som kunde överföras från människa till människa.
Det var ett av de största framstegen i medicinens historia någonsin. Koch framställde också ett extrakt av döda tuberkelbaciller, tuberkulin, som fick stor betydelse vid diagnostiserandet av sjukdomen.
Däremot kunde extraktet inte användas som vaccin mot TBC, som Koch hade hoppats. Tuberkulinet förmår nämligen inte att initiera någon produktion av antikroppar – av det enkla skälet att några sådana inte bildas vid tuberkulös infektion.

Koleran identifierad
Det blev i stället den franske bakteriologen Calmette som 1922 fann en metod, uppkallad efter honom, att vaccinera människor med en speciell stam av tuberkelbaciller, som drastiskt ökar kroppens motståndskraft mot sjukdomen.
Året efter upptäckten av tuberkelbacillen kom Robert Koch på orsaken till en annan fruktad folksjukdom, den asiatiska koleran, som under upprepade epidemier på 1800-talet krävde miljontals offer i Europa.
1883 fann Koch i Egypten kolerabacillen, Vibrio comma, i tarmen på ett lik. Senare hittade han samma slags baciller i den indiska floden Ganges heliga vatten. Därmed var kolerans hemvist identifierad och möjligheten att bekämpa kommande epidemier tog ett jättekliv framåt.
För sina banbrytande insatser – han kom också med viktiga rön beträffande bland annat pest, malaria och sömnsjukan – blev Koch mycket hyllad. Han formligen dränktes i vetenskapliga utmärkelser. I Japan uppfördes exempelvis ett stort trädgårdstempel till hans ära. 1885 öppnades i Berlin ett institut med hans namn. Robert-Koch-institutet – ett synnerligen respekterat centrum för forskning inom mikrobiologi. Robert Koch krönte sin bana då han tilldelades Nobelpriset i medicin 1905. 

Skandal efter hyllningar
Kochs sista år förmörkades dock av något som i den tidens högborgerliga Tyskland betraktades som en oförlåtlig skandal. Koch lät nämligen skilja sig från sin hustru och gifte om sig med en ung och vacker aktris.
Nu vände hans gamla vänner honom ryggen och han blev utfryst i vetenskapliga kretsar. Det gick rent av så långt att en minnestavla som satts upp på hans födelsehus plockades ned!
Robert Koch avled i hjärtinfarkt 1910, 66 år gammal.