Livsfarliga bortförklaringar

Leg läkare Staffan Svensson har i sin avhandling studerat hur patienter med blodtrycksmedicin och deras läkare fattade beslut genom att analysera 51 bandinspelade återbesök.
– Det vi fann var att läkarna och patienterna strävade efter att sätta ”oklara” blodtryck och biverkningar i ett sammanhang som gjorde dem mer klara. Till exempel var det vanligt att lätt till måttligt förhöjda blodtrycksnivåer betraktades i ljuset av att patienten var stressad inför besöket eller hade det stressigt i allmänhet, och att trycken därför inte var oroande. När det fanns misstänkta biverkningar kunde det handla om att föreslå alternativa förklaringar till symtomen, till exempel att de berodde på patienternas livsstil, säger Staffan Svensson.

Komplikationer i onödan

De beslut som fattas vid återbesöken bygger därför på en tolkning av verkligheten: det handlar inte om att bara mäta ett värde, utan också i stor utsträckning om att förklara värdet. Detta är av intresse eftersom de hypertonibehandlingar som finns används på ett högst otillfredsställande sätt. Av alla människor som har högt blodtryck är det bara en minoritet – även bland dem som behandlas med läkemedel – som lyckas få ned trycket till önskvärda nivåer. Följden blir att ett stort antal människor drabbas av hjärtinfarkt, stroke, angina pectoris och död, som hade gått att förebygga.

Patienterna bestämmer till sist

– Jag misstänker att en del av problemet ligger i att både läkare och patient, som vi beskrivit, förklarar ”ned” höga värden och sedan väljer att inte behandla dem, säger Staffan Svensson.
Ett annat tänkbart skäl till den dåliga blodtryckskontrollen är att de beslut som fattas i samtalen inte återspeglas i patienternas vardag. Patienterna och läkarna var mestadels överens om tolkningen av blodtrycken, genom att bägge parter tenderade att betrakta förhöjda värden som undantag. Vad gäller biverkningar var patienter och läkare inte lika överens: här trodde patienterna oftare att symtom berodde på läkemedlen, medan läkarna gjorde andra tolkningar.
– Läkarna var i stort mer aktiva än patienterna både vad gällde att tolka blodtrycksvärden och biverkningar. De talade mer, var mer drivande i förklaringarna och låg bakom de flesta besluten. Läkarna fick alltså sista ordet, medan patienternas roll överlag var mer passiv. Men i praktiken är det förstås patienterna som får sista ordet, eftersom det är de som bestämmer om de tar blodtrycksmedicinerna som de ordinerats, säger Staffan Svensson. 

Avhandlingens titel: Medication adherence, side effects and patient-physician interaction in hypertension.

Lipidmålen nås inte heller

POST-studien, som redovisades i förra numret av Medicinskt FORUM, tyder på att lipidsänkande behandling visar liknande dålig måluppfyllelse som hypertonibehandling. Denna modell för kvalitetsuppföljning av lipidsänkande läkemedelsbehandling visade att mer än hälften av de patienter som klassades som högriskpatienter inte uppnådde rekommenderade målvärden trots statinbehandling. 
Professor Björn Beermann vid Läke­medelsverket anser att landstingen måste bli bättre på att följa upp och nå de uppsatta behandlingsmålen för att patienterna inte ska drabbas av komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdomar.
– Det här betyder att man använder bra verktyg på ett icke-optimalt sätt. Man måste införa krav på uppfyllandet av behandlingsmål från landstingens sida. Som det är i dag delar landstingen ut en mängd pengar, men de vet inte vad man gör för pengarna, säger Björn Beermann till Dagens Medicin i en kommentar till POST-studiens resultat.