I ett rum i landstingshuset på Ingelstadsvägen i Växjö huserar överläkare Karin Bengtsson och psykolog Hans Ljungqvist. Det är dessa två som personifierar Det goda livet – treårsprojektet som startade 2002 och som från och med 2005 är en permanent del av landstingets verksamhet.
– Sjukvården befinner sig i en svår situation, säger Karin. Människor måste ta ett större eget ansvar för sin hälsa.
– Den högteknologiska sjukvården ger människor löfte om att fixa deras ohälsa, säger Hans. Men sjukvården måste kompletteras med ett annat synsätt eftersom det kommer att bli ekonomiskt ohållbart att stå för detta löfte. Människor måste själva aktivt se till att leva hälsosamt. Alla sjukdomstillstånd är mer eller mindre psykosomatiska och det största fokhälsoproblemet för människor under 40 år är psykisk ohälsa.
Nytt förhållningssätt
Karin Bengtsson har många års arbete som distriktsläkare bakom sig. Hon har alltid varit intresserad av psykosomatik och stressrelaterad ohälsa och som distriktsläkare oroades hon över hur alla livstilssproblem medikaliserades. När hon 1996 tillträdde som överläkare för en klinik inriktad på smärtrehabilitering slog det henne återigen att sjukvården är så sent ute.
På smärtkliniken kunde Karin möta människor som haft ont i tio år. Men ingen hade frågat dem hur de hade det i livet vilket hon tyckte var ytterst förbluffande. Hon blev gripen av tanken på att det måste gå att göra något långt tidigare än först när människor blivit sjuka.
För Hans Ljungqvist var erbjudandet om att vara med och starta smärtrehabiliteringskliniken en intressant utmaning. Hans intresseområden har alltid varit kreativitet och skapande och här fick han möjlighet att testa ett nytt förhållningssätt mot smärta.
Arbete över disciplinerna
Diskussionerna på smärtkliniken var början till Det goda livet. Karin och Hans såg landstingets dilemma – att ha en fantastisk kunskapsorganisation som alla är med och betalar för men som endast de kan ta del av som kvalificerar sig genom att vara sjuka. Frågan blev: Kan man hitta en kanal för att delge medborgarna kunskap utan att de behöver kvalificera sig som sjuka?
I samband med en förändringsdialog inom landstinget lyftes dessa tankar fram och landstingsstyrelsen beslutade att anslå pengar för tre års arbete. Karin Bengtsson och Hans Ljungqvist utsågs till projektansvariga. Genom att ta tillvara både medicinsk och psykologisk kompetens tillgodosågs en kunskapsbredd och ett interdisciplinärt arbetssätt som ansågs nödvändigt för projektets komplexitet.
Effektivt nytänkande
Karin och Hans fick i stort sett fria händer. Ett par krav var dock att arbetet skulle präglas av nytänkande och att det skulle byggas upp en kunskapsplattform i form av en hemsida, riktad både till befolkningen i stort och till vårdpersonalen. Ett annat direktiv var att tänkbara samarbetspartners skulle ringas in och att nätverk skulle bildas för att effektivt kunna nå ut till medborgarna.
– Vi insåg att vi under våra utbildningar aldrig lärt oss något om hälsa utan endast om patologi på olika nivåer och hur sjukdomar botas, säger Karin. Men hur får man ett bra immunsystem? Och vad ger hälsa?
För att få svar intervjuade de ett 40-tal personer som utifrån skilda utgångspunkter tänkt till. Alla pratade om vikten av fysisk aktivitet men även om behovet av kultur och mening med livet.
Utifrån intervjuerna bestämdes huvudinriktningen på hemsidan – ämnesområdena blev mat, motion, sömn, kropp & själ, leva tillsammans, alkohol och tobak.
Lättsam hälsokunskap
Hemsidan vill stödja människors strävan mot ett gott liv, mot hälsa. Här har Karin och Hans sammanställt delar av den stora kunskap som finns kring vad som ger hälsa och här finns även möjligheter att testa sig själv med avseende på hälsa, livsstil, alkohol och sexualitet.
Målet är att sprida hälsokunskap på ett lättsamt sätt och för att nå de grupper som inte använder hemsidan har Det goda livet även spridits via en väntrumstidning och en hushållstidning. Över 20000 exemplar av ”En guide till Det goda livet”, den publikation som är mest efterfrågad, har dessutom delats ut bland annat i samband med föreläsningar.
Aktiva föreläsare
– Vi har fått mycket positiv respons på tidningarna men problemet med hushållstidningar är att de försvinner i reklamen, säger Karin. Från och med hösten 2006 är Det goda livet en del av landstingets ordinarie hushållstidning.
Om hemsidan är ett sätt att kommunicera kunskap på avstånd så är föreläsningar och seminarier ett direkt sätt att möta medborgarna.
– Vi vill vara aktiva på samhällsarenan och nå ut till så många som möjligt med kunskapen kring det goda livet, säger Hans.
Karin och Hans är efterfrågade som föreläsare och har hittillls föreläst cirka 130 gånger, ofta kvällstid, för exempelvis landstinget, kommuner, kyrkan, företag, pensionärsföreningar och bildningsförbund. De föreläser alltid tillsammans och använder sig av bildspel med roliga bilder.
Positiv egenmakt
– Vi pratar mycket om egenmakt, om vad som gör människor friska och om meningen med livet. Vi berättar också om James Pennebakers skrivarmetod ”Emotional writing” och hur enkla övningar ger en positiv påverkan på immunsystemet och minskar stresshormonnivåer. Det går att påverka sin egen situation på olika sätt, säger Hans.
– Vi tycker det är roligt att föreläsa. Inget kan ersätta detta sätt att sälja ett budskap, säger Karin. Och vi får dessutom bra idéer när vi är ute.
Ett flertal seminarier med inbjudna föreläsare har hållits i Det goda livets regi. En seminarieserie riktad till äldre har också utförts i samarbete med Musik i Syd och Svenska Kyrkan.
– Man måste förpacka budskapet bra, säger Karin. Genom föreläsningar, hemsida och tidningar nådde vi under projektåren många men kanske inte dem vi främst ville nå, säger Karin. Däremot nådde vi effekten att marknadsföra vårt arbete. Samtidigt byggde vi upp olika slag av nätverk som når ut till medborgarna.
Permanent verksamhet
Deras modell under de tre projektåren var att inte följa en på förhand uppgjord plan. En bra idé testades och utifrån feedbacken togs nästa steg och så vidare. Ett dynamiskt arbetssätt.
– Vi hade aldrig kunnat planera det arbete vi gjort. Målet är att dra igång verksamheter som sedan fortsätter av egen kraft.
– Det vi hade åstadkommit under de tre projektåren visade politikerna att detta var en bra satsning. Det rådde politisk enighet om att permanenta verksamheten, säger Hans.
Kronobergs län har cirka 180000 invånare. Ekonomiskt är det svårt att beräkna vilka vinster landstinget gör av satsningen på Det goda livet. Men Hans menar att det kan räcka med att en i publiken gör en positionsförskjutning i livet för att hela satsningen betalar sig.
Tack vare Det goda livet har hjärtrehabiliteringen vid medicinkliniken på centrallasarettet i Växjö förändrats. Efter en föreläsning för ledningsgruppen och därefter för personalen tog Det goda livet initiativ till ett projekt i samarbete med kliniken och Försäkringskassan.
Traditionellt handlar hjärtrehabiliteringen om att få patienten att komma igång med fysisk aktivitet, ändra kosthållning och att sluta röka. Men många hjärtpatienter fortsätter att må dåligt. Det nya blev att samla dem i grupp och arbeta med en speciell samtalsteknik utifrån ett lösningsfokuserat synsätt.
Metoden fungerar
– Metoden utgår från individens egna resurser, vad som redan fungerar och goda exempel. Genom att ta ett litet steg mot ett önskat framsteg sker en förändring som skapar mer förändring. Resultatet visar att metoden fungerar. Patienterna mår bättre och kommer snabbare i arbete, säger Karin och fortsätter:
– Vi är inte experter på patienterna och deras liv men vi kan hjälpa dem med frågor som gör att de tar tag i sina liv. I grupperna hjälps alla åt och ger idéer och uppmuntran till varandra.
Lösningsfokuserade grupper
Projektet vid medicinkliniken har blivit en permanent del inom hjärtrehabiliteringen. Samtidigt har det lösningsfokuserade arbetssättet blivit mer och mer intressant för Karin och Hans som vill nå ut till den breda allmänheten med detta.
Efter kontakt med länets studieförbund har Hans arbetat fram en arbetsbok och handledning till en studiecirkel i lösningsfokuserat arbetssätt. Numera ger alla studieförbund denna studiecirkel, som vänder sig till människor som vill göra någon form av livsstilsförändring.
– I lösningsfokuserade grupper kan deltagarna vara raka mot varandra och ställa krav på varandra. Man måste kunna ställa krav på människor vilket vi inom vården är alldeles för rädda för, säger Hans.
Det goda livet har även finansierat en lösningsfokuserad utbildning för alla diabetessjuksköterskor inom läns- och primärsjukvård och det ska vetenskapligt undersökas om detta är ett bra sätt att jobba med livsstilsfrågor.
Det goda arbetet är en annan viktig del av Karins och Hans arbete. De har föreläst mycket i olika Rotarygrupper och på företag och därigenom nått många inom företagsvärlden. Ett livskraftigt nätverk av stora företag och Försäkringskassan är under bildande för att arbeta med friskfaktorer på arbetsplatserna.
Företag i fokus
– Vi har en idé om att skapa en dynamisk kunskapsbank där företag sätter in sin erfarenhet och lyfter ut kunskap, berättar Hans. Vi ska ha en återkommande seminarieserie som i första hand vänder sig till företagsledare. Vi ska även bjuda på hälsoinspiratörsutbildning för ett antal personer på ett företag som därefter kan arbeta vidare med folkhälsofrågor på företaget.
Karin och Hans har varit inbjudna till några av länets vårdcentraler för att berätta för personalen om Det goda livet. Men något direkt samarbete mellan primärvården och Det goda livet finns inte.
– Vi har samma mål med vårt arbete men arbetar på olika sätt, säger Karin. Det finns ett revirtänkande. Distriktsläkarna accepterar oss och vi upplever att det finns ett intresse för vårt arbete. Men vi måste hitta sätt att samarbeta på. Via utbildningsinsatserna för diabetes- och BVC-sköterskorna kommer vi långsiktigt in med vårt tänkande i primärvården.
Långsiktig avlastning
Primärvården har en tuff uppgift och tyngs av patienter med psykosocial ohälsa, sjukskrivningsdiskussioner och allmän tidsbrist, både i förhållande till den enskilde patienten och för att hinna reflektera och styra om sin egen kurs. Dessutom börjar distriktsläkarkåren bli äldre.
– Läkarnas biomedicinska utbildning sätter spår i synsättet på sjukdom och hälsa, säger Karin. Så förändring tar tid, speciellt när så mycket i primärvården är uppbundet till medicin och teknologi. Man fälls om man missar något fysiskt men inte om man missar en livsstil.
– Distriktsläkarkåren får ta smällen av de stora samhällsomställningar som pågår, säger Hans. Vi är inne i ett paradigmskifte och psykoneuroimmunologi sätter in oss i ett större sammanhang. Sett utifrån är det en vinnavinna-situation som vi presenterar.
Hans har erfarenhet av multidiciplinära team sedan åren på smärtkliniken. Och han menar att det kanske är så primärvården skulle vara organiserad – i permanenta team med både medicinsk och psykologisk kunskap. Det skulle ge patienterna möjlighet att uttrycka både medicinska och psykiska problem och synliggöra att kropp och själ är ett.
Karin hoppas att det förebyggande arbete som sker inom Det goda livet så småningom ska medföra en avlastning av primärvården. Folkhälsoarbete riktat mot barn och ungdomar bör ge som resultat att nyrekryteringen av patienter till primärvården minskar. Men det tar några år innan effekterna blir märkbara.
Lustfyllda budskap
Efter fem års arbete med Det goda livet känner Karin och Hans att de är på rätt väg. Det finns ett stort intresse från länets kommuner och många dörrar i samhället är öppna eller börjar öppnas för dem.
– För att lyckas måste budskapet vara lustfyllt, poängterar Hans. Vi använder oss inte av pekpinnar, hotbilder, riskfaktorer eller intebudskap. Det goda exemplet är bra – vad är det som egentligen fungerar? Vi lyfter fram det egna ansvaret, sambanden mellan kropp och själ där psykiskt välmående skapar en frisk kropp och tvärtom.
– Om vi kan få igång en ny föräldrautbildning och barnen lär sig hantera känslor i skolan så kan jag dö nöjd, säger Karin. Då har jag kanske gjort en större insats för folkhälsan än jag gjorde under alla mina år i kliniskt arbete.