Mikrober är som helhet ett tveeggat svärd. Exponering leder antingen till tolerans, eller till exacerbation av någon typ av sjukdom. Interaktionen sker efter tre huvudsakliga mönster:
- Kolonisation utan sjukdom, till exempel med laktobaciller.
- Återkommande infektioner, främst tidigt i livet, till exempel med rhinovirus eller pneumokocker.
- Enstaka, ofta kraftfulla, infektioner som sedan leder till bestående immunitet, till exempel mässling eller hepatit A.
En intressant fråga är, om det sistnämnda alternativet ställer hela immunsystemet i ett annat skick permanent, och därmed förebygger allergi.
Ökad förekomst
Dale T Umetsu är professor vid Harvard University och verksam vid Children’s Hospital Boston. Han är en lysande föreläsare som på något vis liknar en soloviolinist i kombinationen av mild framtoning och total behärskning av ämnet. Vid AAAAI 2007, föreläste Dale Umetsu om relationen mellan hepatit A och atopi. Det är sedan tidigare känt att människor som är seropositiva för hepatit A-virus (HAV) har lägre förekomst av atopi.
Före 1970 var seroprevalensen för HAV närmare 100% i många västländer, för att därefter, fram till 2000, sjunka nästan till noll. Detta förlopp motsvarar i tid en ökad förekomst av atopiska sjukdomar i västvärlden.
Genfamiljen TIM (T-cell immunoglobulin domain, mucin-like domain) kodar för membranproteiner som uttrycks på CD4+ lymfocyter. Denna familj, och då särskilt TIM-1, påverkar immunrespons som är relaterade till utveckling av atopi. Det är då av stort intresse att TIM-1 också fungerar som cellulär receptor för HAV.
Påvisat samband
Dale Umetsu har beskrivit en variant av TIM-1, som bär på en 6 aminosyror lång insert vid position 157, kallad 157insMTTTVP. Umetsu har därefter jämfört förekomst av atopi hos människor med eller utan 157insMTTTPV. Varianten visade signifikant negativ korrelation med atopi, men endast om det samtidigt fanns tecken på genomgången infektion med HAV. Förekomst av HAV är associerad med dåliga hygieniska förhållanden, och följaktligen har man lyckats att påvisa ett samband mellan hygienhypotes, specifik mikrob, och en receptor med central placering i människans immunsystem.
Påverkar funktionen
I en in vitro studie har man, vidare, stimulerat CD4+ celler med en monoklonal antikropp mot TIM-1 och påvisat både ökad proliferation och ökad syntes av interleukin-4, ett cytokin av Th2-typ som är associerat med atopi. Hypotesen för det fortsatta arbetet är således att TIM-1, och HAV via TIM-1, påverkar funktionen hos CD4+Th2-celler, och därmed också utveckling av atopi. TIM-1 skulle således kunna utgöra ett framtida ”drug target” för behandling av allergier och astma.
Den första frågan från auditoriet var, inte oväntat, om vaccination mot HAV skulle kunna förebygga atopi. Dale Umetsu menar emellertid att vaccination är en alltför svag stimulans för att kunna medföra sådan effekt.
Manar till eftertanke
Sådana här resultat manar till viss eftertanke, vad är det egentligen vi önskar att förebygga? Om priset för att slippa hösnuva skulle vara tandlossning, tarmparasiter och gulsot så framstår ett måttligt bruk av antihistaminer och budesonid som ett fullt acceptabelt alternativ. Huruvida det sker atopisk sensibilisering eller ej, är dock långtifrån hela problemet. Det är betydligt mer intressant att fundera över varför vissa människor får just hösnuva medan andra utvecklar allergier som knappt är förenliga med överlevnad. Svaret ligger nog till stor del i genetiska varianter av receptorer i nyckelposition, såsom den ovan beskrivna varianten av TIM-1.
Läs även: Hygienhypotesens nyckelknippa