– Att vården rullar på i gamla spår och håller sin budget är inte längre tillräckligt, säger Lars Andåker, landstingsdirektör i Landstinget Sörmland. Vi vet alla med oss att det är viktigt att utvecklas och jobba också med medicinsk kvalitet, men det går ofta trögt att införa nya arbetssätt.
När Landstinget Sörmland skulle utarbeta ett nytt vårdprogram för KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) beslöt man därför att pröva ett nytt grepp. Istället för att på traditionellt sätt låta en intern expertgrupp inom landstinget formulera programmet och sedan rutinmässigt skicka ut det till vårdcentralerna, där det lätt skulle bli liggande i de olästa högarna på de hårt belastade läkarnas skrivbord, ville man ta vara både på industrins och på läkarnas erfarenheter.
Sedan några år tillbaka har Landstinget Sörmland ett samarbetsavtal med AstraZeneca kring fortbildning av läkare, så kallad post graduate-utbildning. De goda erfarenheterna av detta samarbete blev nu en bas att bygga vidare på.
Medicinsk kvalitet i fokus
– En viktig del i det nya programmet är införandet av kvalitetsindikatorer som gör det möjligt att kontinuerligt mäta kvaliteten på KOL-vården på respektive vårdcentral och klinik, framhåller Lars Andåker.
Det handlar dels om att säkerställa att det finns förutsättningar för att bedriva god vård, till exempel utrustning för att mäta lungfunktion, utbildad personal och tillgång till rökavvänjningsstöd – detta kallas strukturkvalitet. Med det handlar också om processkvalitet; hur vården bedrivs, till exempel hur många KOL-patienter som undersöks med spirometri, hur många som får råd om rökstopp etcetera samt om resultatkvalitet; de medicinska effekterna av behandlingen.
– Visst har vi arbetat med kvalitet i vården tidigare, säger Lars Andåker. Men det har i första hand handlat om processkvalitet. Nu vill vi på ett strukturerat sätt också säkerställa att det verkligen finns förutsättningar för att bedriva en KOL-vård av god kvalitet, och att de medicinska resultaten kontinuerligt följs upp. Längre fram kommer vi att definiera konkreta måltal för olika kvalitetsindikatorer.
Tar tillvara industrins erfarenhet
– Inom AstraZeneca har vi inte bara kompetens kring läkemedel, vi är också hyggligt duktiga på kommunikation och på att driva förändringsprocesser, säger Per Schyberg, key account director på AstraZeneca Sverige.
– Genom åren har vi inom företaget lärt oss mycket om hur man på ett effektivt sätt förankrar beslut och gör dem som ska utföra arbetet delaktiga i processerna. Den kunskapen har vi nu kunnat bidra med i arbetet med det nya vårdprogrammet.
Flerstegsprocess
KOL-programmet grundar sig på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma/KOL. För att kunna implementera vårdprogrammet med medicinsk kvalitet i fokus och dessutom förankra det och få förståelse hos vårdenhetscheferna och läkarna för värdet av det nya arbetssättet skapades en process i flera steg som kan kallas ”Sörmlandsmodellen” (Figur 1).
Ett av nyckelstegen i processen var att divisionschefen Hans Tanghöj formulerade ett tydligt uppdrag till verksamhetscheferna. Därmed försäkrade man sig om att idéerna bakom programmet inte skulle stanna på tjänstemannanivån inom landstinget.
Ett annat nyckelsteg var att förankra idéerna hos utförarna av vården och ge dem tillfälle att diskutera programmets innehåll innan det slutgiltigt fastställdes. Därför hölls en workshop på landstingets kursgård Solbacka i Stjärnhov där alla verksamhetschefer från primärvård och kliniker deltog tillsammans med läkare, sjuksköterskor, dietister och kuratorer.
– När KOL-programmet slutligen presenterades i januari 2007 var alla berörda redan väl införstådda med innehållet och tankesättet och hade redan börjat fundera över den praktiska tillämpningen på den egna vårdcentralen, säger Lars Andåker. Risken att programmet ska bli en oläst papperstiger är därför minimal.
Under 2007 kommer dessutom programmet att behandlas under symposier inom ramen för post graduate-utbildningar.
Samarbetet kring det nya vårdprogrammet har varit värdefullt både för landstinget och för AstraZeneca.
Jämbördiga parter
– Vårt samarbete med Landstinget Sörmland är helt öppet och transparent, framhåller Per Schyberg. Det ger oss inte någon särställning i förhållande till andra läkemedelsföretag. Det är också viktigt att det finns en balans mellan oss och landstinget, att vi ser oss som två jämbördiga parter.
– För oss är det av stort värde att landstinget vill arbeta med kvalitetsstyrning på ett systematiskt sätt. De nya läkemedel som AstraZeneca forskar fram är effektivare än äldre mediciner, men oftast också dyrare. Därför godkänns de i regel först för behandling av patienter där den gamla standardbehandlingen inte har tillräcklig effekt. Då är det viktigt för oss att sjukvården har systematiska modeller som verkligen identifierar de patienter som inte får tillräcklig effekt av gammal behandling och som istället kan få nytta av nya läkemedel.
Lars Andåker har också all anledning att vara nöjd.
– Samarbetet med AstraZeneca har gjort det möjligt att använda våra gemensamma erfarenheter för att skapa en strukturerad process för utveckling, förankring och implementering av ny kunskap, till exempel vårdprogrammet för KOL, och visa att man på ett systematiskt sätt kan mäta och följa upp medicinsk kvalitet. Vår ”Sörmlandsmodell” ligger nu till grund för fortsatt samverkan inom ramen för metabol kontroll, där bland annat patienter med diabetes, högt blodtryck och fetma ingår, säger Lars Andåker.
Projektgruppen
För arbetet med KOL-vårdprogrammet bildades en projektgrupp där landstinget representerades av Lars Andåker, Lennart Persson, medicinsk utvecklingschef, Hans Tanghöj, divisionschef primärvård/närvård samt Lars-Göran Jansson och Björn Ställberg, båda distriktsläkare.
AstraZeneca representerades av Per Schyberg och Per Grönberg.