Nu grönskar rehabiliteringen
I alla tider har människor insett att kontakten med naturen har en helande, läkande inverkan. De äldsta rehabiliteringsträdgårdar man känner till fanns i Kina för 3000 år sedan. De romerska författarna Terentius och Virgilius menade att naturen ger kraft och återhämtning åt trötta, sjuka kroppar. För hundra år sedan hade alla mentalsjukhus stora trädgårdar, där patienter kunde hjälpa till. Att dricka brunn i naturskön miljö ansågs så hälsosamt att man beredde också fattigt folk möjlighet att göra det. Sanatorier låg vackert i hög, ren luft. Efter andra världskriget användes trädgårdsterapi vid behandlingen av soldater som led av posttraumatiskt stressyndrom.
Men under 1900-talets maskinberusade era, när akutsjukvården firade triumfer, flyttade sjukvården inomhus och tekniken trängde ut det gröna. Människor sågs som biologiska maskiner som skulle botas i en alltmer tekniskt avancerad maskinvärld. I själva verket blev sjukhusmiljöerna mycket stressande både för patienter och för personal.
På senare år har grönskan börjat komma till sjukhusen igen. 1984 publicerades en studie gjord på gallstensopererade patienter. De patienter som hade utsikt mot grönområden använde mindre smärtstillande läkemedel och blev snabbare återställda och utskrivna än kontrollgruppen som hade utsikt mot en tegelfasad.
Sjukhusen ordnar åter med planteringar för patienterna. Slut är tiden med bara någon utledsen fikus i ett eller annat trappfönster. Man har verkligen börjat återupptäcka hur väl vi behöver gröna miljöer för vårt välbefinnande. Där kan sönderstressade, kraschade människor få god hjälp att återvända till ett bättre liv. Medicinskt FORUM har tittat närmare på två försök att få människor att må bättre med hjälp av naturens kraft. Följ med till Alnarps Rehabiliteringsträdgårdar utanför Lund och till Gröna Rehab i Göteborg.
Läs artiklarna:
Sammanhang skapas med vetenskapliga förtecken
Livgivande vatten och återfödande kompost
Bild: Tore Hagman
Nummer: 4-06
Senast uppdaterad den 23 maj 2007