På äldreboendet Gamlebo är det tillåtet att vara berusad
”Vården sker på andra premisser här”

På ytan är Gamlebo i stockholmsförorten Stureby precis som vilket äldreboende som helst. Ljusa, hemtrevliga lokaler i en brunröd tegelbyggnad. Kaffedoft i korridoren, dagrum med tv och en matsal där måltider serveras tre gånger om dagen. 
Gamlebo är välordnat. Men de som bor här har knappast levt välordnade liv. De flesta har varit hemlösa i långa perioder. Nästan alla är aktiva alkoholister. 
Hit kommer de som på grund av missbruk och psykosociala funktionshinder inte klarar att bo på ett vanligt äldreboende. På Gamlebo får de boende dricka på sina rum. Det är tillåtet att vara berusad. Men tanken är att en mer ordnad tillvaro i sig ska leda till mindre ångest och minskat drickande. Här har de boende för kanske första gången på länge tillgång till kontinuerlig sjukvård.

Många behöver plats
Marianne Jägestedt är kroppsläkare på Gamlebo sedan slutet av förra året. Hon och en psykiater finns här varsin förmiddag i veckan. För den dagliga omvårdnaden på boendet svarar tre sjuksköterskor tillsammans med ett tjugotal undersköterskor och mentalskötare. 
I dag är det onsdag och dags för somatisk rond. Marianne Jägestedt har just dragit på sig läkarrocken.   
– Det är människor över 65 år som bor här och de är främst drabbade av sjukdomar och åkommor som drabbar just äldre. Hjärt- och lungbesvär, diabetes, prostatabesvär och höftbesvär. Många har också psykiska besvär som behöver behandlas, konstaterar hon.
Tillsammans med sjuksköterskorna går Marianne Jägestedt igenom dagens patienter. Sedan påbörjar hon ronden utrustad med en metallkorg där hon lagt blodtrycksmanschett och stetoskop. En av de 29 lägenheterna står för tillfället tom, men kommer snart att vara bebodd igen. Många behöver en plats på Gamlebo.

Som ett lyxhotell
Marianne Jägestedt och sjuksköterskan Anneli Gustafson knackar på hos 67-årige Gunnar Jonsson. Han har bott på Gamlebo i två år. Dessförinnan levde han som uteliggare i nästan 19 år. Sov i portar eller var han kom åt. Nu har han en egen etta med sovalkov och badrum.
– Det är som att bo på lyxhotell. Det är så skönt att ha någonstans att ta vägen, berättar Gunnar Jonsson som har en envis hosta och undrar om han – precis som vid ett tidigare tillfälle – har lunginflammation. 
Doktorn lyssnar på lungor och hjärta men tycker inte att det låter som en lunginflammation. 
Marianne Jägestedt klämmer även på magen och tittar i halsen innan hon kommer överens med patienten om att ta några blodprover. Hon vill dessutom skicka efter resultatet av en hjärt- och lungröntgen som gjorts på Sankt Görans sjukhus vid ett tidigare tillfälle. 

Eliten bland missbrukare
– Läkarna har sagt att jag har starka lungor och starkt hjärta. Jag har en järnkondition, om jag bara kunde låta bli spriten och de där, säger Gunnar Jonsson med en nick mot cigaretterna på nattduksbordet.
Han har haft turen att vara ganska frisk. Helena Moart, sjuksköterska och biträdande institutionschef på Gamlebo, berättar att så ofta är fallet med de boende. Många är förstås slitna när de flyttar in. De är undernärda och har dåliga tänder. Men det är inte så illa som man skulle kunna tro.
– De som kommer hit tillhör den fysiska eliten på gator och torg. De flesta blir inte så här gamla. Våra boende kan till exempel ha fina levervärden trots att de missbrukat alkohol väldigt länge, säger Helena Moart.

Lätta att tycka om
Marianne Jägestedt är distriktsläkare på Stureby vårdcentral och anmälde sig som frivillig när Stockholms stad undrade om vårdcentralen ville ta Gamlebo som ett särskilt boende mot timersättning. 
– Jag gjorde en del av min ST-utbildning på en numera nedlagd medicinsk behandlingsavdelning på Maria Beroendecentrum och visste ganska väl vad jag kunde vänta mig.
– Många av dem som bor här är väldigt lätta att tycka om. Det märks att de har ett gott hjärta. Dessutom tycker jag att jag verkligen kan göra en insats. 

Tillåtelse att behandla
Nästa stopp är hos Dic Catoni, 70 år. Han har aldrig varit hemlös utan bott i en lägenhet på Östermalm i Stockholm under en stor del av sitt vuxna liv. Officersmössan överst i bokhyllan skvallrar om vilket yrke han haft. Dic Catoni har haft blod i urinen ett tag men inte tyckt att det varit så mycket att bry sig om. I dag – när Marianne Jägestedt ännu en gång tar upp saken – bestämmer han sig ändå för att han vill genomgå en cystoskopi. 
På Gamlebo säger patienter allt som oftast nej till att låta sig undersökas. Särskilt om undersökningen kräver ett besök på sjukhus eller vårdcentral. Då kan det behövas veckor av övertalning och avvaktan. 
– Relationen till patienten är oerhört viktig. Det gäller att upprätta en behandlingsallians. Att känna sig fram så att man får tillåtelse att utreda och förhoppningsvis behandla – även om det inte alltid blir lege artis. Vården sker på andra premisser här, säger Marianne Jägestedt.

Gammaldags medicindistribution
Personalen på Gamlebo måste hela tiden ta de boendes alkoholkonsumtion i beaktande. Patienterna har till exempel inga egna recept på läkemedel och inga dosetter. Alla preparat kommer istället från äldreboendets eget läkemedelsförråd och delas ut dos för dos som i gamla tider. 
– När de boende dricker sköter de inte alltid sin medicinering. På det här sättet vet vi vart läkemedlen tar vägen. Vissa läkemedel är olämpliga tillsammans med alkohol. Förrådet gör det lätt att ompröva medicinska beslut och justera behandlingen om någon har druckit, säger Helena Moart.
I förrådet finns samma typer av läkemedel som brukar finnas på en geriatrisk avdelning. Urvalet sker med hjälp av Kloka Listan. Marianne Jägestedt säger att det går åt förhållandevis små mängder läkemedel.
– De har samma sjukdomar som alla andra, men är inte lika behandlingsvilliga. Det används en del hjärtsvikts- och blodtrycksmediciner. Liksom insulin. Ångestdämpande är ganska vanligt förekommande. 
Vissa har haft obehandlade psykiska sjukdomar som gjort att de inte alls fungerat i samhället. 
– Att de fått behandling mot till exempel schizofreni har gjort mycket för att de faktiskt kan bo här. 
På Gamlebo får hemlösa alkoholister en fast punkt. Men förlänger man inte människors lidande genom att låta dem fortsätta sitt missbruk? Borde inte fokus ligga på att uppnå drogfrihet? Helena Moart säger att personalen självklart ska verka för att alkoholmissbruket ska klinga av.

Trygghet minskar missbruk
– Vi har ett ansvar för att människor inte ska få vara här och supa ihjäl sig. Samtidigt är de som bor på Gamlebo äldre personer som missbrukat alkohol i många år. Missbruksvården har inte längre så mycket att erbjuda dem. De har försämrade kognitiva funktioner och klarar inte öppenvårdsbehandlingar. Därför har vi beslutat tillåta missbruket. 
Hon och resten av personalen har sett att många faktiskt dricker mindre när de får en plats på Gamlebo.
– Den här gruppen har svårt att klara av vardagliga sysslor. Vi erbjuder hjälp på plats och i ett paket. Städning, mat, tvätt, mediciner, läkarbesök och så vidare. Då känner sig många tryggare. Vilket i sin tur gör att de dricker mindre, fortsätter Helena Moart.
Efter ytterligare några sjukbesök är ronden över för i dag. Läkaren och sjuksköterskorna går igenom de boende igen. Vilka behöver ändrad medicinering och vilka behöver skickas på undersökning utanför Gamlebo? Marianne Jägestedt bokar in besök på vårdcentralen och skriver nödvändiga remisser. Sedan återvänder hon till patienterna på Stureby vårdcentral.