Råd om giftormar och tändvätska

GIC har lagt ned ett stort arbete för att i år kunna introducera Gift­info, en webbaserad databas med adress www.giftinfo.se, avsedd för den svenska läkarkåren. Läkare kommer att via speciella koder få tillgång till denna databas, som bygger på att informationen både ska vara korrekt samt lätt att hitta och använda när det är bråttom.
– Vi vet att många är vana vid att söka information på nätet. Att GIC nu har valt att öppna denna informationsväg är inte ett sätt från vår sida att ”slippa telefonsamtal”. I texten uppmanar vi i stället ibland läkarna att ringa till oss. Det gäller speciellt i de fall det kan vara fråga om en allvarlig förgiftning, säger doktor Anna Landgren. Hon är en av fem läkare med intensivvårdsutbildning som tillsammans med specialutbildade apotekare ansvarar för information och rådgivning.

En vinst för alla 
– Vi får många samtal från såväl allmänheten som sjukvården och känner att vi verkligen behövs. Vid en del tillbud kan vår bedömning bli ett lugnande besked och vi kan då avråda från läkarbesök, och det är ju också en vinst – både för den ”drabbade” och för sjukvården.
Vid allvarliga förgiftningsfall kan GIC ge råd om lämplig behandling, i vissa fall bistå med att få fram antidoter. 
– Samtalen med behandlande läkare vid svåra förgiftningsfall är en av våra viktigaste uppgifter, säger Anna Landgren.
En medicinering som har fungerat i flera år kan av olika skäl ibland orsaka en så kallad terapeutisk överdosering. Sådana fall ser man på GIC till exempel inte sällan hos patienter som står på litium, som i väl anpassad dos är ett bra läkemedel. Den terapeutiska bredden är emellertid smal.

Tätare kontroller 
– Vid minskad njurfunktion kan litium ackumuleras i kroppen och leda till kronisk överdosering och svår förgiftning. Det kanske till och med kan vara befogat att låta dessa patienter komma på något tätare kontroller för att undvika dessa förgiftningsfall, säger Anna Landgren.
Ett annat läkemedel som kan ge problem är metformin. Får man försämrad njur- eller leverfunktion kan det medföra att metformin ansamlas i kroppen, med risk för uttalad laktacidos och svåra, livshotande förgiftningssymtom. Kanske en nyinsatt, tillfällig medicinering är den utlösande orsaken.
– Vi har under de senaste åren blivit kontaktade vid flera tillfällen just angående patienter som drabbats av denna typ av terapeutisk överdosering. Tillståndet kan vara kritiskt och utgången oviss, trots tidigt insatt dialys och annan intensivvårdsbehandling. 
Betydligt vanligare när det gäller kronisk/terapeutisk överdosering är digitalis, men sannolikt fångas dessa patienter oftast upp innan riktigt allvarliga symtom utvecklats. 
Under år 2004 fick GIC rapport om att 226 vuxna, 66 barn och 25 djur hade fått bett av huggormar. Men huggormsbett leder sällan till döden.
– Det kan vara trösterikt att veta att man inte alltid får gift i kroppen om man blir biten av en huggorm. Vi rekommenderar ändå dem som har fått ett bett att uppsöka sjukhus.

Okända giftormar
Exotiska ormar smugglas ibland in i Sverige och i sådana fall är det inte troligt att innehavet anmäls till Miljöförvaltningen. Det är ett problem. Ett annat är att innehavaren inte alltid vet vilken sorts giftig orm hon eller han har i bostaden.
– Det är förstås viktigt att vi får reda på vilken sorts orm någon har fått ett bett av för att vi ska kunna bedöma risken med detta och undersöka om det finns motgift. Apoteket Scheele i Stockholm har ormserum, men tillgången till motgift kan variera, och det är inte alltid som rätt serum finns i Sverige. I enstaka fall har vi fått hjälp via Giftinformationscentralen i München. 
GIC får också samtal om ungdomar som försöker ta sitt liv i affekt eller desperation.
– Avsikten är kanske främst att visa för omgivningen att man mår jättedåligt, och har man då olyckligtvis tabletter i medicinskåpet som är farliga kan det förstås gå illa.
Frågan om hur man ska kunna hindra folk att få tag i större mängder tabletter kan Anna Landgren inte svara på. 

Anpassade förpackningar
– Kanske behöver en patient bara använda värktabletter en kort tid efter exempelvis en operation, men det som blir över i en 100-tablettsburk får ofta stå kvar hemma i medicinskåpet. Vi skulle önska att de förpackningsstorlekar som förskrivs bättre anpassas till den tid en patient beräknas behöva sin medicin. 
När det gäller malariamediciner har GIC lyckats påverka läkemedelsföretagen att minska förpackningsstorlekarna.
Telefonsamtalen från allmänheten gäller ofta barn i 1–4-årsåldern. Många tillbud inträffar när produkter står framme för användning. Tändvätska i en flaska med gul, inbjudande färgsättning kan vara förvillande lik god saft för en törstig liten knatte. Införandet av barnskyddande förslutningar, varningstexter och låsbara medicinskåp har minskat antalet allvarliga förgiftningstillbud, men får givetvis inte leda till att man invaggas i falsk säkerhet. 
Tillbud och förgiftningar kan också bero på att någon har hällt över en slatt av en vätska i en annan flaska. En person som ser en Cocacolaflaska i garaget misstänker inte alltid att den kan innehålla exempelvis kylarglykol. 

Pusselbitar samlas
GIC rekommenderar allmänheten att alltid ha medicinskt kol hemma.
– Många ämnen binds till kol, men kan ibland vara direkt olämpligt att ge, så rådfråga oss när det inträffat något. Ring hellre till oss en gång för mycket än en gång för lite, säger Anna Landgren.
Det finns bara en giftinformationscentral i Sverige, och därför samlas kunskapen inom detta område här. Pusselbitar från olika håll kan leda till att man får vetskap om till exempel nya droger som ungdomar använder.
– Vi kan därför slå larm om nya strömningar i detta avseende.