Tidigare argument mot KOL-screening har varit att vårdapparaten ändå inte kan ta hand om de patienter som hittas, eftersom så få vårdcentraler kan erbjuda rökavvänjning. Men dessa argument håller inte. Allmänläkare Georgios Stratelis studier visar tydligt nyttan av att screena rökare i ålderskategorin 40–55 år:
– För det första fångade vi med vår invitativa metod många med odiagnostiserad KOL i ett tidigt skede. För det andra såg vi att patienterna genom att få sin KOL-diagnos spontant blev motiverade att sluta röka.
Uppfyller kriterier
Prevalensen KOL i screeningstudien var 27%. Efter ett år hade 10% av de som fick KOL-diagnos slutat röka, jämfört med 2% bland de som fortfarande hade friska lungor. Efter två år var siffrorna 20 respektive 5% och vid sista kontrollen, 3 år efter screeningen, var de uppe i 25 respektive 7%. De enda insatser som krävdes för att nå detta resultat, som i sammanhanget är smått fantastiskt, var att ge patienten beskedet om KOL, spirometritest samt ett kort samtal om rökvanor och råd om rökstopp en gång om året.
Egentligen uppfyller KOL alla de kriterier som WHO har satt upp för att allmän screening ska vara värdefull, menar Georgios Stratelis. Sjukdomen utgör ett stort hälsoproblem och har ett känt naturalförlopp. Det finns en accepterad behandling tillgänglig, där rökstopp är viktigast. Spirometri är en bra diagnosmetod till en rimlig kostnad, och det är definitivt kostnadseffektivt att finna sjukdomen tidigt.
Dags att screena
Ändå ser Georgios Stratelis inga som helst tecken på att en allmän screening är på gång under den närmaste framtiden. Han menar att den politiska viljan saknas, och har svårt att förstå varför. Därför uppmanar han istället alla sina kollegor att själva vara aktiva. Även om inte massundersökningar utförs på nationell nivå, eller på landstingsnivå, eller ens på vårdcentralnivå, så kan – och bör – KOL-screeningen göras. På den enskilda läkarens rum, av ansvar för den egna patienten.
– Denna sjukdom är så lömsk. Den utvecklas gradvis, och patienterna söker för sent. "Patient delay" finns inom alla sjukdomar, men här är den extra kraftig, säger Georgios Stratelis.
– Delvis beror det på okunskap om sjukdomen, men framför allt beror det på adaption. Patienterna vänjer sig, har bortförklaringar och tror att problem med hosta, slem och dålig kondis ingår som ett "normaltillstånd" i att vara rökare.
– Rökaren upplever sin subjektiva hälsa som okej trots att 30–40% av lungfunktionen saknas. Han eller hon söker först när 40–50% av lungfunktionen är borta. Vi borde kunna hitta dem tidigare. Men tyvärr har vi också en betydande "doctors delay"...
Många undersökningar har demonstrerat den kraftiga underdiagnostiken av KOL, bland annat de svenska OLIN-studierna (figur 1).
Kraftig underdiagnostik
– Det är obegripligt och skrämmande att vi är så dåliga på att diagnostisera. Vi fångar inte upp KOL, inte ens då patienterna söker vår hjälp för sina luftrörsbesvär. Alltför ofta får patienter i stället diagnoserna kronisk bronkit, akut infektiös bronkit eller förkylning. Vi frågar inte ens om de röker. Om vi hade ställt nyckelfrågan "Röker du?" borde vi sedan kunna komma på rätt spår: "Det här kan vara KOL. En lindrig KOL som inte ger så mycket symtom i vardagen, men nu drabbas patienten av en exacerbation och det är därför han söker just nu…"
– Lindrig KOL viftas dessutom ofta bort som "inte så farligt". Det är lite tragiskt i sig att sjukdomen nu efter nya klassifikationen klassas som "lindrig" när halva lungfunktionen faktiskt är borta. Det ger fel signaler.
Exacerbationer dödar
Georgios Stratelis letar i datorn och plockar fram mängder av data som understryker vikten av hans budskap. KOL orsakar stort lidande och höga samhällskostnader, och då sjukdomen tillåts fortskrida blir den också en grym lieman. 10% av patienter med svår KOL som hospitaliseras på grund av en exacerbation dör inom en vecka. Inom ett år är 43% döda. Men redan när en KOL definieras som lindrig kan den leda till dödliga exacerbationer (figur 2).
Studieresultaten talar sitt tydliga språk, detta faktum går knappast att blunda för. Men så sitter du där, mitt i den pressade verkligheten – försenad med mottagningen, högar med administration som återstår. In kommer den till synes lungfriska 55-åringen för sin årliga blodtryckskontroll. Gula fingrar, rökluktande andedräkt och lite pustande efter promenaden till vårdcentralen. Det etiska dilemmat är ett faktum. Ta tag i detta mitt i den stressade situationen, eller vara nöjd med det välkontrollerade blodtrycket?
Snabb fingervisning
För Georgios Stratelis är svaret självklart. Han har helt enkelt bestämt sig för att aktivt leta efter och finna KOL.
– Det går att göra mycket genom att ändra attityd och vara mer vaksam. Och det finns snabba tillförlitliga hjälpmedel.
Han hämtar en liten Piko-6-mätare, och poängterar att ett blås i denna enkla apparat snabbt ger en fingervisning om patienten ska skickas på riktig spirometri.
– Ställ nyckelfrågorna kring kardinalsymtomen; andfåddhet, slem och hosta, fråga om rökvanor och skriv en remiss till spirometri vid varje misstanke om KOL. Det behöver inte vara akut – du kan få svaret om en månad, om sex veckor – bara spirometrin blir gjord! Släpp inte patienten vind för våg.
Läs även:
Tidig diagnostik och prevention
– Georgios Stratelis studerar KOL i primärvården