Tidig diagnostik och prevention
– Georgios Stratelis studerar KOL i primärvården

Georgios Stratelis är specialist i allmänmedicin på Vårdcentralen Brinken i Motala och doktorand i allmänmedicin vid Institutionen för Hälsa och Samhälle, Universitetssjukhuset i Linköping.

Hans intresse för astma och KOL väcktes redan under AT-tjänstgöring, då han hade förmånen att arbeta på VC Åtvidaberg med Dr Björn Tilling och astmasjuksköterskan Ingrid Risarp.

Kostnadseffektiv identifiering

Early detection of COPD in primary care: screening by invitation of smokers aged 40 to 55 years, British Journal of General Practice, 2004; 54, 201-6.

Syftet med denna studie var att med aktiva metoder som annonsering upptäcka KOL-patienter i ett tidigare skede. Rökare i åldern 40–55 år inbjöds till spirometri genom annonsering i lokalpress (två gånger per halvår) samt affischering på vårdcentraler. Av en beräknad population på 5 300 svarade 512 personer. Medel­åldern var 48 år, 43% var män. 141 personer klassades som KOL-sjuka, det vill säga 27%. (Att jämföra med prevalensen KOL som i denna åldersgrupp i epidemiologiska undersök-
ningar är runt 13%.) 85% av patienterna klassades som lindrig KOL, 13% som medelsvår och 2% som svår KOL.

Slutsatsen var att metoden enkelt kan genomföras praktiskt, och att detta sannolikt utgör ett kostnadseffektivt sätt att identi­fiera rökare med KOL i ett tidigt stadium.

Korta samtal om rökning

The impact of repeated spirometry and smoking cessation advice on smokers with mild COPD, Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2006; 24:133-9.

Syftet med denna 3-årsstudie var att se huruvida kombinationen av spirometriundersökning och enkla råd kring rökning kan påverka rökvanor. Genom screeningmetoden beskriven ovan hittades deltagarna. Rökare med lindrig KOL (grupp C; n=119) samt rökare med normal lungfunktion (grupp A+B; n=326) kunde följas under 3 år. Rökarna med friska lungor delades upp i två grupper. Den ena gruppen (grupp B) erhöll samma intervention som de KOL-sjuka, det vill säga årlig spirometri och 5–8 minuters samtal om rökning ("brief cessation"). Den andra lungfriska gruppen (Grupp A) kallades inte in alls förrän efter 3 år.

Resultaten visar att kom­binationen – att få vetskap om sin försämring av lungfunktion samt årligt test tillsammans med kort samtal om rökvanor – får fler att sluta röka. Den signifikanta skillnaden mellan grupp B och grupp C demonstrerar att KOL-dia­gnosen i sig motiverar patienterna till rökstopp.

Otrevlig upptäckt

I den tredje studien, ännu inte publicerad, har Georgios Stratelis närmare undersökt lungförändringarna med hjälp av HRCT, High-resolution computer tomography, hos en grupp rökare. Georgios Stratelis beskriver själv resultaten i sin tredje studie som överraskande och lite otrevliga: – Jag hittade i min första screeningstudie en grupp där spirometrikurvans form antydde KOL, trots att inte de faktiska siffrorna visade detta. 30 av dessa patienter, med vad jag klassade som "pre-KOL", undersöktes vidare med HRCT. 44% av dessa hade olika grader av emfysem. Men det märkliga var att vi hittade lika många med emfysem i kontrollgruppen; rökare med "helt-helt" normala spirometrikurvor. Eftersom den ursprungliga hypotesen – att spirometrikurvans form skulle avslöja tidiga lungförändringar – inte stämde till fullo, funderade Georgios Stratelis vidare. Han fann då ett samband mellan emfysemfynden och signifikant lägre BMI. – Då ställer man sig frågan – kan det vara så att en del av befolkningen är extra känsliga för rökningens skadeverkningar och effekter? Pågår något i kroppen även om spirometrin är normal? De systemiska komponenterna av KOL kanske finns där redan från början och långt innan rökningen påverkar lungfunktionen. – Dessa personer är inte gamla, medelåldern är 53 år. De har inte KOL per definition, men nästan hälften visar sig ändå ha små emfysemförändringar då man mäter med HRCT. Det är skrämmande. Flera studier har visat att icke-rökare inte utvecklar emfysem.

Läs även:
Screening av rökare lönar sig
– När den politiska viljan saknas krävs aktiva läkare