Logo
Logo
Informationen är avsedd för sjukvården
Medicinskt Forum nr 5-06
Tipsa Tyck Till Skriv ut

Hitta rätt behandling vid migrän

Många migränpatienter mår så illa att det påverkar förmågan att ta tabletter. En uppkräkt triptantablett medför såväl lidande som bortkastade pengar. Allmänläkaren måste använda mer av konsultationstiden till att ta reda på vilka patienter som behöver alternativ till tabletter.

Mattias Linde är neurolog med ett speciellt intresse för migrän. Framför allt vill han se fler patienter som mår bra.
– Idag tycker jag att själva läkekonsten är mer intressant än de komplicerade nervbanor som ledde mig in i området en gång i tiden. Det hela handlar om att nå en allians med patienten.
Mattias Linde har i sina studier bland annat kunnat visa att patienterna tycker att de får alldeles för lite information om olika behandlingsalternativ vid migrän. Samtidigt tas allt fler migräniker om hand i primärvården. Hur ska en allmänläkare hinna med att informera tillräckligt och snabbt kunna välja rätt behandling till rätt migränpatient? 

Ställ rätt frågor

Det gäller att uppgradera behandlingsmålen, menar Mattias Linde. 
– Har man totalt 10 minuter för att tala med patienten så ska minst 4 minuter läggas på att prata effektiv behandling. Det är till syvende och sist därför patienten har kommit. Snöa inte in på om man kan äta choklad, och lägg mindre tid på att utreda huruvida mormors värk var migrän eller ej. 
När läkaren väl bestämt sig för att inleda en triptanbehandling gäller det att ställa konkreta och specifika frågor kring illamående. Kräktes du vid senaste anfallet? Vid anfallet innan dess? Eller kräks du aldrig? Att patienten kräks ”då och då” är tillräckligt för att överväga alternativ till tabletter, enligt Mattias Linde.

Kräv snabb effekt

Migränsjukdomens negativa effekt på motoriken i mag-tarmkanalen krånglar till resonemanget ytterligare. Det är inte ens säkert att tabletter är den bästa beredningsformen för de patienter som aldrig kräks vid sina migränanfall. 
– Det måste doktorn empiriskt ta reda på. Har jag en patient som aldrig kräks brukar jag försöka behandla med tabletter i första hand. Men jag upplyser samtidigt patienten om att medicinen skall ge bra effekt efter 30–60 minuter. Och med bra effekt menar jag att patienten ska kunna gå tillbaka till symaskinen, skrivbordet eller den aktivitet som han eller hon nu tvingades avbryta när anfallet kom. Jag uppmanar patienten att ta kontakt för att boka in ett återbesök om tabletterna inte varje gång ger denna snabba och goda effekt. På det sättet ingjuter vi hopp i patienterna och kan förhoppningsvis komma åt den dåliga följsamheten. 

Använd skriftlig information

Även då allmänläkaren hörsammar Mattias Lindes råd att lägga fler minuter på behandlingsdiskussionen kan tiden vid konsultationen bli knapp. Det är därför alltid bra om skriftligt material kan skickas med patienten hem. Om inte effekten motsvarar förväntningarna finns en hel del alternativa behandlingsformer. Nässpray är populärast enligt Mattias Linde.
– Väldigt många föredrar en nässpray. Stolpiller anses opraktiskt, och vissa patienter har dessutom en diarréproblematik som krånglar till det. Och när jag visar det bästa (och dyraste) alternativet – sprutan – brukar reaktionen bli ”ja, det var ju intressant kuriosa, men varför berättar doktorn det för mej”. Nästan ingen vill behandla sig med en spruta. 

Patienten i centrum

Helst skall rätt behandling skräddarsys åt varje enskild individ. Mattias Linde jämför det med att skapa en perfekt TV-kväll med ett stort antal tillgängliga kanaler. Det kan ingen annan än TV-tittaren själv göra.
– Vi ska informera om utbudet, men det är patienten som måste ha makten över fjärrkontrollen och zappa sig runt.

Läs även: 
Senaste nytt om migrän och annan huvudvärk

Text: Rehn, Karin
Bild: Karin Storm
Nummer: 5-06

Senast uppdaterad den 23 maj 2007

  • Hem
  • Sajtkarta
  • Kontakt

Besök andra webbplatser från AstraZeneca

Mixat

Borstar med handkraft Borstar med handkraft

Unga svenskar, som annars är snabbast av alla med att ta till sig nya teknologiprodukter, har inte anammat eltandborsten med samma entusiasm som mobiltelefonen eller MP3-spelaren. Bara var fjärde i åldern 15–29 år använder eltandborste. I gruppen 40–49 år är det dubbelt så många, 49%.

Tidsbesparande slarv Tidsbesparande slarv

I boken "Ett kreativt kaos – oredans fantastiska möjligheter" läste vi att personer med "välstädade" skrivbord tillbringar i genomsnitt 36% mer tid med att leta efter saker än de med "ganska stökiga" skrivbord. Tyvärr kan redaktionen inte meddela motsvarande procentsiffra för de med "väldigt stökiga" skrivbord. Det är möjligt att boken även innehåller sådana uppgifter, men vi har slarvat bort den. Och tänk vad mycket tid vi sparade på att inte leta upp den!


Copyright © Juridiskt ansvar AstraZeneca AB