Lasse Carling har arbetat i många år med säkerhets- och kvalitetsfrågor kring AstraZenecas båda storsäljande syrahämmande läkemedel, Losec och Nexium, och har varit inblandad i flera kliniska studier som tagit fram viktig ny kunskap.
Samarbete med sjukvården är grundförutsättningen i jobbet och har gett Lasse Carling ett brett personligt kontaktnät bland Sveriges gastroenterologer, kirurger och internmedicinare. Många av dem var han redan tidigare bekant med sedan många år. Lasse är nämligen själv läkare, specialist i både invärtesmedicin och gastroenterologi, och har ett 30-tal år i vården bakom sig.
Kliniska meriter
När han blev värvad till ”andra sidan” 1998 hade han stor nytta i nya jobbet av sina kliniska erfarenheter. I kontakten med doktorerna ute på sjukhusen var det inte likgiltigt att han hade över 35 000 egenhändiga övre gastrointestinala endoskopier och nästan 4 000 koloskopier på meritlistan, och dessutom demonstrerade färdigheter i ERCP (förkortning för ”endoskopisk retrograd Cholangiopancreaticoduktografi”, ett av de längre fackuttrycken i gastroenterologens vokabulär).
– Det är alltid lättare för en doktor att prata med en annan doktor, oavsett om den ene jobbar i sjukvården och den andre inom industrin, konstaterar Lasse.
Han hade varit i sjukvården tillräckligt länge och hade skrivit tillräckligt många vetenskapliga artiklar för att de före detta kollegorna skulle uppfatta honom som seriös och ansvarskännande, även när han förmedlade företagets budskap.
Gemensamt behov
– Industrin och läkarna behöver varandra, framhåller Lasse Carling. Tillverkarna behöver feedback från dem som använder medicinerna, framför allt synpunkter på effekter och bieffekter. Och användarna behöver industrin för att få utbildning och stöd till forskning genom kliniska studier.
Lasse beskriver samarbetet som ett teamwork under ständigt kunskapsutbyte. Under sin egen tid i vården var han själv med i en forskningsgrupp omfattande 20–25 medelstora och små sjukhus i Sverige, Norge och Finland som samarbetade i utprovningen av bland annat Losec, och senare även Nexium, vid behandlingen av magsårs- och matstrupsbesvär.
– Vi visade att patienterna fick en väldigt bra effekt både symtomatiskt och fysiologiskt, minns Lasse Carling.
Hans industrikarriär började i befattningen som globalt safety-ansvarig för Losec och Nexium.
Arbetet gick ut på sammanställning av data om läkemedelseffekter och rapportering om biverkningar och interaktioner. Data rapporterades in från kliniska studier, från vetenskapliga artiklar men också direkt från patienter och sjukvård över hela världen.
Ändrade rutiner
I Mölndal, på AstraZenecas forskningsenhet och dess Drug Safety-enhet, fanns och finns en mycket välordnad databas för registrering och uppföljning av dessa data. Senare, när Lasse kom till AstraZenecas marknadsbolag i Södertälje, blev möjligheten till nära samarbete med sjukvårdens gastroenterologer och kirurger ännu större.
Lasse Carling kunde på nära håll följa hur behandlingsrutinerna inom gastroområdet förändrades i grunden tack vare användningen av protonpumpshämmarna. Trenden att betrakta ulcus som en ren infektionssjukdom i stället för en enbart syrabaserad sådan började märkas redan innan han kom till läkemedelsindustrin. Magsårspatienter som tidigare konsulterat för sina magbesvär två eller tre gånger per år försvann från kliniken sedan de behandlats med antibiotika och Losec.
Stor uppmärksamhet
På samma sätt minskade antalet magblödningar betydligt, liksom problemet med stopp i magen på grund av skrumpning i tolvfingertarmen efter tidigare sår. Den senare diagnosen är förenad med stympande resektionskirurgi med initial mortalitetsrisk och möjliga långsiktiga biverkningar. Det ingreppet har i dag nästan helt försvunnit på denna indikation, till glädje för kirurgerna.
– Vissa kliniska studier som AstraZeneca genomförde var av större intresse för sjukvården än för företaget, berättar Lasse Carling.
Han nämner CHOICE, en nationell studie som fick stor uppmärksamhet i hela gastrovärlden. Studien, som kom till på kirurgers initiativ, undersökte huruvida suturering av små diafragmabråck förbättrade patientens symtom så mycket att syraminskande medicinering kunde sättas ut. Utfallet blev att den kirurgiska tekniken inte var tillräckligt effektiv, och att även opererade patienter måste börja med läkemedelsterapi igen efter tämligen kort tid.
Kontroll på kvalitet
– Det stämmer alltså inte att industrin bara engagerar sig i studier vars resultat leder till ökad försäljning, påpekar Lasse Carling. Resultatet i CHOICE kunde lika gärna ha visat att kirurgi var effektivare än medicinering.
Kvalitetskontroll är ett hedersord inom läkemedelsindustrin, enligt Lasse Carling. Läkemedelstillverkare måste hela tiden skaffa belägg för att terapierna fungerar. Inom sjukvården borde satsningar på kvalitetsuppföljning drivas ännu hårdare och utvecklas mer än vad fallet är nu, anser han.
Den insikten gav upphov till KURT (Kvalitetsuppföljning vid refluxterapi), ett projekt som pågår just nu i Sverige och finansieras av AstraZeneca.
KURT hjälper till dels med diagnostisering av refluxsjukdom, dels med uppföljning av patienter som trots medicinering av magbesvären har kvar betydande symtom, antingen på grund av att de inte tar sina läkemedel eller för att den förskrivna dosen är för låg. Det visar sig även att läkare sällan följer upp dessa patienter så att man vet hur mycket besvär patienten egentligen har.
Problemet är inte obetydligt: en förhandsstudie i Skåne inför KURT visade att var tredje patient som medicineras fortfarande besväras av symtom.
Viktig uppföljning
– Vår tro är att många patienter kan identifieras med hjälp av uppföljning och kanske kan deras problem lösas genom dosjustering eller insättande av mer effektiv medicinering med exempelvis Nexium, säger Lasse Carling. Det gäller också att ta reda på varför patienterna har kvar sina symtom i magen, och om besvären beror på annat än magsyra. Lasse tillägger att KURT-projektet nog inte hade gått att genomföra utan industrins stöd.
Det nära samarbetet mellan industri och sjukvård utmanar ofta omdömet och förutsätter klara etiska förhållningssätt hos båda parter. Det är saker som inte alls är svåra att klara, enligt Lasse Carling.
Etik i fokus
– Vi ska helt enkelt följa vår kod som har tagits fram inom företaget, och som i sin tur grundar sig på uppgörelsen mellan LIF och landstingsförbundet, säger han.
– Det viktigaste etiska ställningstagandet är formuleringen av vettiga frågeställningar att lägga till grund för de kliniska studier man gör, så att resultaten kan främja arbetet i sjukvården eller lära oss någonting nytt om en sjukdom och dess behandling.
Efter årsskiftet lämnar Lasse Carling AstraZeneca och möjligen drar han till Hälsingland, sina gamla jaktmarker. Barnbarnen i Falun ligger högt på prioriteringslistan men en och annan endoskopi lär det nog bli även framöver.