Ökad årsnederbörd och mycket mildare vintrar. Sommartid mer regn i hela landet, utom i söder där det istället blir ökad risk för värmeböljor och torka. När regnet väl kommer så vräker det ner, vilket ökar risken för översvämningar. Dessutom en förlängd växtsäsong, med en månad i norr, upp till tre månader i landets mellersta delar och nästan året runt-säsong allra längst i söder.
Det scenariot förutspås i regeringens stora Klimat- och sårbarhetsutredning som nyligen presenterades.
Konsekvenser i Sverige
Problemen blir långt ifrån så stora som på andra håll i världen men det förändrade klimatet har hälsokonsekvenser även i Sverige.
– De allvarligaste är värmeböljor, som kan göra att många dör, och ändrad smittspridning. Många problem går att förebygga. Men det gäller att börja nu, konstaterar Elisabet Lindgren som forskar vid Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.
Förra regeringen initierade Klimat- och sårbarhetsutredningen 2005. Stormen Gudrun var en bidragande orsak, dessutom hade många andra länder börjat göra liknande utredningar.
Att just Elisabet Lindgren fick ansvar för hälsoavsnittet föll sig naturligt eftersom hon tidigare deltagit i motsvarande riskanalys på Europanivå; det EU-finansierade och WHO-koordinerade cCASHh-projektet.
– Klimat- och sårbarhetsutredningen är en första screening av hälsokonsekvenser i Sverige under det här seklet, med utgångspunkt i SMHI:s klimatmodeller. Det krävs mer forskning på många områden för att vi ska få en tydlig bild.
Elisabet Lindgren säger att det blir viktigt med ökad utbildning och information till läkare och annan personal i sjukvården.
– Inte minst om ändrad smittspridning vid infektionssjukdomar. Det som är svårast att få kontroll över – om det inte finns vaccin – är infektionssjukdomar som är kopplade till ekosystemen, till exempel de som sprids av insekter, fästingar och gnagare.
Vårt kalla klimat har hittills skyddat oss från många infektionssjukdomar som förekommer på kontinenten. Förändrade årstider medför ny utbredning av många smittbärande och smittspridande arter.
– Plötsligt kan sjukdomar som man tidigare inte haft i kommunen eller ens i landet dyka upp. Dessutom kan vi få förlängda risksäsonger. Det måste man ha i bakhuvudet när en patient till exempel visar symtom på borrelia i januari.
Borrelia ökar
Elisabet Lindgren och hennes forskarkollegor har gjort riskbedömningar för både inhemska sjukdomar och nya sjukdomar som eventuellt skulle kunna komma in i landet (se tabell 1).
Bedömningen bygger dels på hur starkt sambandet är mellan ökning av risk för sjukdomen och en klimatförändring i Sverige, dels på hur viktig sjukdomen är för hälsoläget i landet.
Borrelia är den enda infektion som bedömts som en mycket hög risk.
– Borrelia kommer att bli vanligare och få ökad utbredning. Vi vet att utbredningen av fästingar har en stark koppling till klimatet och väntar oss att fästingar och därmed borreliainfektion kommer att spridas till stora delar av Norrland.
Lokala ekosystem
Framför allt i landets södra delar riskerar för landet helt nya sjukdomar att introduceras. Men vilka är svårt att förutse.
– Även om spridningen av en infektionssjukdom påverkas av klimatet har det också stor betydelse hur de lokala ekosystemen ser ut. Vilka insekter finns redan där? Vilka fåglar och gnagare? Vi är bland annat oroliga för att få in nya kombinationer av arter och därmed skapa en nisch för en ny sjukdom att börja spridas.
Leishmaniasis sprids av sandmygga i södra Europa och bedöms till vidare som en hög risk. Den viscerala formen av leishmaniasis är dödlig, och sjukdomen har dessutom väldigt stark koppling till klimatet.
– Det råder dock tveksamhet. Sandmyggan kommer absolut upp till norra Tyskland och eventuellt även till Danmark. Men sedan är frågan: Hur mycket kommer klimatet på längre sikt att ändras i södra Sverige? Det vet vi inte med säkerhet idag, säger Elisabet Lindgren, och tillägger att även West Nile-feber, en typ av blödarfeber, skulle kunna dyka upp i Sverige.
Faktorer samspelar
– Vi är osäkra även där men av andra anledningar. Sjukdomen har inte samma direkta samband med klimatet som till exempel leishmaniasis. Utbrottet i New York 1999 kom efter en period av torka som fått fåglar i området att samlas vid de få vattenflöden som fanns. När det plötsligt kom regn kläcktes väldigt mycket myggor. West Nile-viruset spreds mellan myggor och fåglar och sedan spred en annan mygga infektionen till människa. West Nile är ett bra exempel på att många faktorer måste sammanfalla för att vi ska drabbas av ett utbrott.
Ändrade vattenflöden
Smittspridning kan också ske vid ändrade vattenflöden på grund av regn och översvämningar. Avloppsvatten riskerar till exempel att läcka in i och förorena dricksvatten eller badvatten.
Cryptosporidium, giardia, campylobacter, calicivirus och VTEC, eller EHEC, oroar mest, eftersom de kan ge ganska stora epidemier eller allvarliga konsekvenser.
– Eftersom det blir varmare växer många smittämnen dessutom snabbare, säger Elisabet Lindgren.
Hon tror dock att vi kan begränsa smittspridning genom att så snart som möjligt anpassa och bättre dimensionera avlopps- och vattenreningssystem.
Tätare vattenkontroller
Läckage till ytvattentäkter och badvatten av markbakterier och från betesmarker och djurstallar är svårare att förebygga.
– Då får man kanske göra tätare kontroller vid privata vattentäkter under sommarhalvåret.
En infektionssjukdom som kommit de allra senaste åren är badsårsfeber. Det är en potentiellt dödlig infektion som orsakas av vibrioner, en sorts smittämnen som växer till vid vattentemperaturer över 20 grader. Även badsårsfeber betecknas som en hög risk.
Stegrade temperaturer sommartid ökar dessutom risken för epidemiska utbrott av livsmedelsburna diarrésjukdomar.
– Vi är mest oroliga för staphylococcus auerus, clostridium perfringens och salmonella. I studier från Storbritannien och kontinenten har vi sett att salmonella har ett linjärt samband med utomhustemperaturen.
Information om nödvändigheten i ändrade rutiner för produktion, hantering och förvaring av livsmedel tror Elisabet Lindgren kan förhindra smittspridning.
Dramatiska värmeböljor
Även om vi inte får lika hett som på kontinenten så lär vi i framtiden få problem vid värmeböljor.
– Det verkar som om effekterna kan bli dramatiska vid lägre utomhustemperaturer än i andra länder, eftersom vi av tradition bygger våra hus för att hålla kvar värme på vintern. Under sommaren kan det ge väldigt höga inomhustemperaturer.
Avkylande möjligheter på äldreboenden, sjukhus och absolut på hjärtavdelningar är ett måste, enligt Elisabet Lindgren.
– Härom året drabbades södra Sverige och Danmark av en mindre värmebölja. Jag blev uppringd av en dansk journalist som uppmätt en inomhustemperatur på 35 grader på en hjärtintensivavdelning i Köpenhamn, säger hon och fortsätter:
– Ja, vad säger man? Sådana temperaturer kan ju vara katastrofala för en person med svåra hjärtbesvär.
Åtgärder nödvändiga
Hon tycker att vi ska fundera på att införa ett tidigt varningssystem för värmeböljor. Ett sådant finns i Frankrike sedan den stora värmeböljan 2003. Där har väderprognosen kopplats direkt till sjukvården och hemtjänsten så att det fyra–fem dagar i förväg går ut en varning om att en värmebölja är på väg.
– Då kan man söka upp riskgrupper, såsom äldre ensamboende och vissa funktionshindrade som kanske inte får i sig tillräckligt med vätska.
Till sist: Om vi inte vidtar åtgärder för att motverka hälsokonsekvenserna av ett nytt klimat – hur illa kan det bli?
– Det kan bli allvarligt. Då kanske folk dör till och med på sjukhus under värmeböljor. Föroreningar av vatten och livsmedel kan ge svåra utbrott av diarrésjukdomar sommartid. Läget för vektorburna infektioner måste följas, även om vi inte kan göra så mycket åt att de finns. Jag planerar själv att titta närmare på en del av dem.
Källa:
Klimat– och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60, Bilaga 34, Tabell 4.36)
Läs även:
Kaos i klimatet
Många hot mot hälsan i en varmare värld
Matematiken som förändrade meteorologin
