Många hot mot hälsan i en varmare värld

Vem skulle kunna ha ett mer angeläget ärende vid WHO:s 52:a Världshälsomöte i Génève 2005 än Maldivernas president Maumoon Abdul Gayoom? "Det jag vill tala om", säger han, "angår djupt mitt land, Maldiverna, och världen." Han påminner först om den ödesdigra tsunamidagen 25/12 2004, när en 4 meter hög flodvåg gick fram över Maldiverna och lämnade landet i chock; många förlorade sina närmaste, många förlorade sitt levebröd, 5% blev flyktingar inom landet. "Två årtionden av utveckling och 62% av BNP sköljdes bort".

"Mycket sägs i dessa dagar om global uppvärmning men inte på långt när tillräckligt om hälsoeffekterna av klimatförändringen", fortsätter Gayoom.

Alla, rika och fattiga, var de än bor på jorden berörs.

Maldiverna är korallöar – Gayoom oroar sig för vad som kan hända om korallerna dör i ett varmare hav. Det skulle bland annat drabba fisket som är avgörande för Maldivernas ekonomi. Vektorburna sjukdomar skulle också öka. Och vad värre är: När haven stiger kommer det lilla Maldiverna har av vattenreservoarer och jord troligen att förstöras av salt.

Vad Gayoom inte nämner direkt (förmår han inte?) är att hela hans land inom några årtionden mycket väl kan komma att ligga under havsytan.

Han kunde också ha påpekat att det inte är Maldiverna som har orsakat klimatuppvärmningen, det är främst de stora industrinationerna. Men de fattiga länderna med små resurser får bära den tyngsta bördan, till exempel områden som Afrika söder om Sahara.

Många andra problem kunde tas upp, främst kanske den direkta inverkan av klimatextremer, särskilt värmeböljor. Ett exempel är värmeböljan i Europa sommaren 2003 som kostade 27000 fler människor livet än jämförbara perioder andra år.

Kanske var en stabilisering av klimatet efter sista istiden avgörande för att civilisationer skulle kunna utvecklas på jorden. Kryddor i form av oväder kan få förekomma, ja, till och med en och annan katastrof. Det är vi vana vid, det finns inarbetat i våra kulturer. Men om klimatet hotar att löpa amok, om havsytan stiger, polarisarna smälter, öknar breder ut sig, extrema väder blir allt vanligare, då urholkas själva vår grundtrygghet. Hur går det då med vår mentala hälsa? Hur kommer samhällsklimat att förändras? Hur påverkas det mänskliga samtalet? Blir svängrummet större för auktoritära tendenser som vi redan sett allt för mycket av?

Källor:
Climate Change and Human Health – Risks and Responses. Summary.

En summering av boken "Climate change and human health – risks and responses" som publicerats av WHO i samarbete med UNEP och WMO.

Climate and health – faktablad från WHO 2005 och 2007.

Speech by His Excellency Mr. Maumoon Abdul Gayoom, President of the Republic of Maldives at the Fifty-eight World Health Assembly – 16 maj 2005.