Pulmicort – nu som miljövänlig freonfri spray

AstraZeneca byter nu ut Pulmicort inhalationsspray till en miljövänlig freonfri variant för behandling av astma.

Pulmicort spray finns i styrkorna 100 och 200 mcg och används främst av barn.

Antalet allvarliga astmaanfall och dödsfall i astma har minskat påtagligt bland barn sedan inflammationshämmande astmaläkemedel introducerades på åttiotalet, men fortfarande är akuta astmabesvär vanliga hos små barn. Den största risken för barnen är underbehandling och dålig följsamhet till förskriven behandling.

Inflammationshämmande Pulmicort spray kan användas från 6 månader och lanseras nu i en freonfri miljövänlig version i enlighet med internationella överenskommelser. Freon har använts i över 40 år som drivmedel i sprayer. På 80-talet konstaterades dock att freon påverkar ozonlagret på ett negativt sätt. Därför togs det så kallade Montrealprotokollet, med direktiv om att all produktion av freon ska avvecklas.

Den freonfria sprayen har ny sammansättning och innehåller 120 doser i varje behållare istället för 200 respektive 100 doser. Den freonfria sprayen är något mindre i storlek jämfört med den gamla, i övrigt skiljer den sig inte till utseendet.

Den 17 december 2007 kommer de gamla Pulmicort inhalationssprayerna inte längre att levereras till apoteken utan enbart de freonfria sprayerna. Under en övergångsperiod på några veckor kommer dock båda varorna att finnas på apoteken.

Senast uppdaterad den 20 november 2007

Besök andra webbplatser från AstraZeneca

Mixat

Jäst hos verkligheten

Vi läser i ett pressmeddelande från Lunds Tekniska Högskola om ett hedersdoktorat som har tillfallit en professor i mikrobiologi; "en av de världsledande specialisterna på gästkulturer, som medverkat i projekt kring metoder att göra etanol av skogsavfall". Vi gissar att den pressansvarige halkat på tangenterna och menat jästkulturer och inte gästkulturer. Ty konsten att själv tillverka etanol från naturens gåvor är näppeligen något den svenska kulturen behöver några gäster för att lära sig.

Tidsbesparande slarv

I boken "Ett kreativt kaos – oredans fantastiska möjligheter" läste vi att personer med "välstädade" skrivbord tillbringar i genomsnitt 36% mer tid med att leta efter saker än de med "ganska stökiga" skrivbord. Tyvärr kan redaktionen inte meddela motsvarande procentsiffra för de med "väldigt stökiga" skrivbord. Det är möjligt att boken även innehåller sådana uppgifter, men vi har slarvat bort den. Och tänk vad mycket tid vi sparade på att inte leta upp den!