Spirometern används för lite på vårdcentralen

Praxisstudien astma/KOL har som syfte att undersöka i vilken grad sjukvården i Uppsala-Örebro-regionen uppfyller Socialstyrelsens riktlinjer för omhändertagande av vuxna patienter med astma och KOL. På ERS fanns två postrar med resultat från denna studie.

"Differences in managing COPD exacerbations in primary and secondary care" hade distriktsläkare Björn Ställberg från Trosa som huvudförfattare.

– Vi ska ju behandla patienterna lika, men det gör vi inte, konstaterar han.

Inom primärvården ger läkarna mer antibiotika, medan orala steroider och nebuluserade bronkdilaterare är vanligare vid akutbesök på sjukhus.

– Man kan inte utifrån dessa resultat säga vem – om ens någon – som gör fel. Min personliga åsikt är dock att doktorn undervärderar exacerbationer och underbehandlar. Vi inom primärvården ger kanske i många fall för lite kortison och sjukhusläkarna ger för lite antibiotika, säger Björn Ställberg.

Hans distriktsläkarkollega Karin Lisspers från Gagnef var huvudansvarig för den andra postern med Praxis-resultat på ERS: "Is COPD diagnosis in primary care performed according to guidelines?" .

Tyvärr kunde denna fråga besvaras med nej. Trots att nästan alla av de deltagande vårdcentralerna hade tillgång till en spirometer var det totalt en tredjedel av patienterna som fått diagnosen KOL utan att göra en spirometri, och ännu större var andelen bland kvinnorna.

– Dels tror jag att det beror på en kunskapsbrist. Det är först på senare år som KOL verkligen har uppmärksammats. Och dels tror jag att det speglar en resursbrist, brist på tid och möjligen också svårighet med tolkningen som skapar ett motstånd, säger Karin Lisspers.