Migränsällskapet välkomnar fler allmänläkare
Egentligen träffar jag professor Lars Edvinsson på Universitetssjukhuset i Lund för att prata om Svenska Migränsällskapet. Men istället hamnar vi snabbt i en molekylär värld bestående av nervtrådar, signalsubstanser och trigeminusaktivering. Lars Edvinssons entusiasm är smittande. I takt med att allt fl er förstår förloppen som leder fram till smärtan kommer den svenska migränpatienten också att få det bättre.
På min fråga om migränkunskapen generellt sätt är för dålig i samhället svarar Lars Edvinsson utan att tveka, och mycket bestämt:
– Ja, det är fullständigt korrekt. Det finns definitivt en stor kunskapslucka. Lars Edvinsson gör dock sitt bästa för att fylla denna. Han föreläser för distriktsläkare, skriver informationsmaterial, driver sin egen forskning vidare och är sedan ett tiotal år ordförande i Svenska Migränsällskapet, en förening som just har syftet att sprida kunskap om migrän till läkarkollegor från alla specialiteter.
Välkomnar allmänläkare
Då Svenska Migränsällskapet startade i slutet av 60-talet var det mest neurologer som var intresserade av migrän. Lars Edvinsson är själv medicinare, och nu slår han gärna ett slag för att fl er allmänläkare skall hitta till Svenska Migränsällskapet:
– Det skulle tillföra jättemycket positivt. Föreningar behöver alltid nytt blod, och det är i primärvården som de flesta migränpatienter tas om hand. Kunskapsutbytet löper från molekyler till patienters handläggning. Nästa år är det dessutom världskongress i Stockholm. Missa inte
den möjligheten att ta del av nya rön, och diskutera patientfall med kollegor från när och fjärran.
Även om Lars Edvinsson skulle önska en allmänt bättre migränkunskap har han förståelse för att det saknas en del insikt.
Förståelig kunskapslucka
– Det har hänt mycket på relativt kort tid. Det var inte så väldigt länge sedan som migrän helt enkelt betraktades som en psykosomatisk åkomma. Hjärnan är okänslig för smärta, den kunde man ju inte ha ont i.
Hans eget migränintresse var också minst sagt milt, då han på mitten av 70-talet blev inbjuden att tala på en migränkongress.
– Jag hade precis påbörjat min forskning, om nervtrådar till hjärnans blodkärl. Jag visste inte vad migrän var. ”Vad ska jag där att göra?” tänkte jag…
Kartlade systemet
Men med facit i hand var hans forskning ett viktig led i kartläggningen av hela det system som leder till migränsmärta hos mottagliga personer. Förloppen som leder fram till migränsmärtan är komplicerade, och har genom decennier livligt debatterats forskargrupper emellan. En integrerad hypotes har på senare tid lyckats sammanföra de neurogena teorierna med de vaskulära. Nu har också ärftliga faktorer fått stor uppmärksamhet, då man funnit en genetisk defekt som leder till nedsatt funktion i hjärnans kalciumkanaler.
– Plötsligt ser man mönstret allt tydligare. Migrän blir en saklig historia, och ska betraktas som en sjukdom med klara riktlinjer. Vilket inte betyder att migrän är lätt att hantera.
Upplysa patienten
– Det är en gigantisk grupp patienter som slussas ut till primärvården. Risken för trivialisering är uppenbar om en tålig patient beskriver ”ont i huvudet ibland i samband med mens”.
– Men har du sett en patient med ett migränanfall någon gång? Stackars människa…
Lars Edvinsson menar att en patient har all rätt i världen att få reda på varför migrän gör så ont. Om inte annat så för att minska sin rädsla, och för att slippa ställa sig frågorna om och om igen:
– Får jag en stroke nu? Hur farligt är det? Hur farlig är medicinen? Hur fungerar den?
Och på tal om medicin – Lars Edvinsson anser att alla migränpatienter borde få chansen att prova triptanbehandling. Det passar kanske inte alla, men det ska de själva få chansen att bedöma.
Fakta
Tips på vidare läsning och information:
- S. Gulbenkian, R. Uddman, L.Edvinsson, Neuronal messengers in the human cerebral cirkulation, Peptides 22 (2001) 995-1107
- L. Edvinsson, R. Uddman, Neurobiology in primary headaches, Brain Res Rev 48 (2005) 438-456
- www.migransallskapet.se
- www.ihc2007.org
Nummer: 2-06
Senast uppdaterad den 23 maj 2007