Pollenfällor i allergikerns tjänst

Inte många tänker på pollen i pulkabacken. Men faktum är att hassel- och alpollen kan finnas i luften redan i februari, när det fortfarande ligger snö. Därför är det bra att ha koll på olika pollentyper och halter av dessa i luften redan tidigt på året. Det är viktigt att justera, eller komma igång med, medicineringen i tid inför pollensäsongen. Struntar man i medicineringen finns risk för underbehandling och besvärliga konsekvenser.
– Många vet inte att de från och med mars bör bevaka prognoserna för de pollentyper som de får symptom av och utifrån dessa anpassa sin medicinering, säger Kerstin Alm Kübler, pollenbiolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Fällor suger in pollen
Redan i mars startar pollenmätningarna som ligger till grund för pollenprognoserna. Varje år ansvarar Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, Botaniska Analysgruppen i Göteborg och Pollenlaboratoriet i Umeå för pollenmätningar på cirka 15 olika platser runt om i Sverige. Mätning- arna görs fram till slutet av september.
Pollen fångas in med hjälp av en pollenfälla. På framsidan av denna finns en smal spalt som suger in luften, tio liter per minut. Innanför luftspalten finns en roterande trumma med klibbig tejp. Här fastnar alla partiklarna som passerar genom spalten. Trumman med tejpen roterar med två millimeter per timma. På så vis fås en genomsnittlig bild av antalet partiklar per kubikmeter i luften under ett dygn. Varje morgon töms fällan, tejpen analyseras och en ny trumma sätts in.

Underskattat hjälpmedel
Det pollen som infångats identifieras i ljusmikroskop. För att kunna ta fram en pollenprognos tas hänsyn till antalet pollen, kunskapen om pollentypernas förutsättningar, hur långt blomningen kommit samt väderförhållandena de gångna och kommande dagarna. Här spelar vindriktningen, nederbörden och temperaturen stor roll.
– Pollenprognoserna är ett lättillgängligt men underskattat hjälpmedel för både läkare och patienter. Många skulle kunna må bättre och minimera risken att utveckla astma eller försämra den om de följde prognoserna, säger Pontus Stierna, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. 
Det finns ett nära samband mellan de övre och nedre luftvägarna. Symptom som utlösts vid pollenallergin i de övre luftvägarna kan lätt sprida sig till de nedre luftvägarna och leda till inflammation och i förlängningen astma.