Riskpatienter måste tas på allvar

Per Werner, överläkare på medicinkliniken, Kristianstads Centralsjukhus, har varit ansvarig huvudprövare för POST-studien. Han sitter bland annat med i styrelsen för RIKS-HIA, det svenska registret för hjärtintensivvård, som utvecklats till ett Nationellt Kvalitets register. För Per Werner är också sekundärprevention ett ”riktigt hjärtebarn”. Genom sitt engagemang i POST-studien fick han en bra inblick i hur hjärtprevention fungerar i praktiken runt om i landet. 

Vad är det viktigaste resultatet från er undersökning?

Läkare påstås ibland vara slarviga och använda läkemedel på fel sätt och på luddiga indikationer. Men vår POST-studie visar att våra distriktsläkare ute i landet gör rätt. De är noggranna och behandlar enligt rådande rekommendationer kring lipidsänkande behandling. De är lydiga, och simvastatin är grundbehandlingen. När man väljer rosuvastatin har man inte nått målet på simvastatin, eller så gör man ett byte på grund av biverkningar.

Men majoriteten av patienterna når inte rekommenderade målvärden. Är detta en acceptabel situation?

Vi kan se att läkarna följer riktlinjerna, det förekommer inget direkt slarv. MEN de når inte målet. När man väl bestämt sig för att ”detta är en riskpatient”, då ska man också ta det på allvar. Mäta, behandla OCH följa upp. Många gånger är det provtagning som saknas, men även i de fall där man har ett för högt provsvar så nöjer man sig för tidigt. Det finns en viss slentrian kring statinbehandling, bara patienten fått en statin så är det bra sen. Jämför med hypertoni – är man  inte nöjd med blodtrycket så byter man behandling. Inom lipidbehandlingen fi nns det en stor förbättringspotential då det gäller måluppfyllelse.

Hur skall det bli bättre?

Det är lätt att förstå den distriktsläkare som har en hel uppsjö av saker att behandla och ta hänsyn till. Det kommer in en patient där kolesterolet är lite för högt trots statinbehandling, blodtrycket ligger i överkant, patienten röker, det finns en smärtproblematik… var ska man börja?! Men det är viktigt när patienten har många riskfaktorer att man går på alla samtidigt. Det krävs bättre rutiner och bra vårdprogram.

Konkreta tips?

Ungefär 3 månader efter nyinsatt/ökad lipidsänkande behandling bör nya mätningar göras tills målen är uppnådda. När man står på en behandling ska man mäta varje gång man ser patienten. Jag tror mycket på sköterskemottagningar. På samma sätt som man tar ställning till HbA1c och sockervärden skall man titta på lipidvärdena. Det skulle förvåna mig högeligen om inte denna typ av sköterskemottagningar skulle visa sig vara kostnadseffektiva.