Beslutsteori – ­forskning på frammarsch

Beslutsteori är ett forskningsfält som vuxit fram under senare hälften av 1900-talet och början av 2000-talet. Det finns en rad metoder för att studera medicinska beslut. Man kan, som Ylva Skånér (se föregående artikel på sidan 2) gjorde, använda klinisk bedömningsanalys och tänka högt-­metodik. En annan möjlighet är att använda fokusgrupper, där man helt enkelt frågar läkarna själva hur de gör när de fattar ett visst beslut.
– Då får man en viss typ av information. Annan får man inte – ofta är man som läkare inte själv medveten om hur man gör när man fattar ett beslut. 

Utrymme för tolkning
Läkarens vardag präglas av beslutsfattande. Det gäller att besluta vilken sorts information som är relevant, hur symtom och sjukdomstecken ska tolkas, om ytterligare tester bör göras, vilka råd en patient ska få, om behandling är indicerad och så fall vilken typ av behandling – i samråd med patienten själv. 
I slutändan handlar det ofta om att väga samman många olika typer av information.
– Eftersom informationen inte är entydig finns det utrymme för flera olika tolkningar. Men det är inget som är specifikt för medicinen utan gäller många områden där experter bedömer information, säger Ylva Skånér.

Sårbara för bias
Den medicinska världen ses gärna som objektiv eller neutral. Samtidigt präglas klinisk verklighet av osäkerhet, där sannolikheten för ett alternativ ska vägas mot sannolikheten för ett annat. I nummer 4/05 skrev Medicinskt FORUM om medicinska tumregler – det vill säga informella regler som förenklar för läkaren och hjälper henne eller honom att fatta snabba beslut. Med hjälp av dem kan erfarna läkare ringa in en hel problematik med några få nyckelord. Mer oerfarna läkare använder i allmänhet många fler detaljer för att beskriva en patient.
Det råder ingen tvekan om att tumregler är nödvändiga. Men osäkerhetsfaktorn gör också medicinska beslut sårbara för bias. Till exempel kan en artikel som läkaren nyligen läst, eller ett patientfall, inverka på de beslut som fattas. 

Underbygger åsikten
Saker som är särskilt intressanta eller skrämmande har också en tendens att dyka upp i huvudet. Det kan påverka beslut i både positiv och negativ riktning.
– Det är lätt att tro att man kommit att tänka på något för att det faktiskt har en relevans i det aktuella fallet. 
Det finns också en tendens att vilja underbygga en åsikt man redan har snarare än att testa den med motargument, något som även allmänläkarna i Ylva Skånérs ”tänka högt-studie” visade prov på.
Ylva Skånér kunde inte visa att kardiologer hanterar information annorlunda än allmänläkare vid misstänkt kronisk hjärtsvikt. Men det är ändå sannolikt att kliniska beslut kan påverkas av vilken specialitet man tillhör. Det är till exempel troligare att en psykiater utreder en patient som klagar på trötthet och diffusa kroppsliga besvär med avseende på depression än att en allmänläkare gör det.   

Medvetenhet viktigt 
Även läkares personliga uppfattningar och värderingar färgar besluten. Forskning har bland annat visat att föreställningar om kvinnor och män kan påverka läkare i deras yrkesutövning. Hur ska man då göra för att fatta så bra beslut som möjligt? Ett första steg är att bli medveten om risken för bias.
– Nyligen visade en brittisk sjuksköterska också att läkare fattar något bättre beslut när de är glada, säger Ylva Skånér.

Läs även:  Allmänläkare kan dra mer nytta av ekokardiografi