Väntrummet på Clinica Canela är nästan fullt. En sekreterare sitter vid ett minimalt skrivbord i ljus fanér, med en telefon, ett skrivbordsunderlägg i plast och ett par anteckningsböcker med tecknade figurer på omslagen. I bakgrunden spelas merengue och sekreteraren sjunger obesvärat med i melodin.
Den privata kliniken i staden La Romana i Dominikanska Republiken drivs av Juan Canela och hans far. Läkaryrket finns i släkten, Juan Canelas farfar var den som startade kliniken för 65 år sedan.
Främsta dödsorsaken
Juan Canela berättar att infektioner är det främsta hälsoproblemet och den största dödsorsaken i Dominikanska Republiken.
– Vi har fortfarande hög dödlighet bland den fattiga delen av befolkningen, säger han.
Och fattigdomen är utbredd i landet. Enligt Juan Canela räknas 70% av dominikanerna som fattiga.
– Och ju mer fattigdom desto mer sjukdomar, säger han.
Diarré, gulsot och lunginflammation är vanligt, särskilt hos små barn. Bland barnen är det också vanligt med mässling.
Skiftgång i skolan
Och barn finns det gott om i Dominikanska Republiken. Så många att skolan får ha sin verksamhet i skift, med undervisning för de yngsta barnen tidigt på morgonen och långt efter mörkrets inbrott för de allra äldsta.
Juan Canela berättar att 65% av befolkningen är yngre än 45 år och inte ens 10% är över 60 år.
– Vi är ett ungt land, säger han.
En förklaring till det är att många fattiga kvinnor får barn väldigt tidigt. Men nu har barnafödandet minskat. Antalet barn per familj, som för bara några år sedan var 5, är nu nere i 2,9. En förändring som Juan Canela förklarar med en kraftigt förbättrad prevention av graviditeter.
Utan krav
Den näst största dödsorsaken är trafikolyckor. För tempot i trafiken är högt, regler negligeras ständigt och de flesta kör utan körkort, eftersom det inte finns några krav på ett sådant.
Juan Canela berättar också att cancer är ett växande problem, men inte lika stort som i de europeiska länderna. Framför allt handlar problematiken med cancer om segregering i samhället. Bara en tredjedel av de kvinnor som får bröstcancer genomgår en mammografiundersökning. De fattiga, som inte har någon sjukförsäkring, hänvisas till det enda offentliga sjukhus där utrustningen finns.
Turistorterna prioriteras
– De måste åka ända till Santo Domingo, säger Juan Canela och menar att det är omöjligt för de flesta fattiga.
Landet har lagt ner mycket jobb på att utrota sjukdomar i turistområdena, bland annat genom information till befolkningen. Det har gett resultat. Juan Canela nämner salmonella, där antalet fall nu minskar hela tiden. Likadant är det med dengue-feber, som var ett problem för bara ett par år sedan.
– Jag har inte sett ett enda fall under de senaste fyra månaderna, säger han.
Turismen är starkt växande och försörjer i dag ungefär 60% av befolkningen. Juan Canela påpekar att det är tur att den största delen av turismen finns i de östra delarna av landet. Så långt bort från Haiti som möjligt.
– Det är svår problematik där. Landet faller ihop, säger Juan Canela.
Det påverkar även Dominikanska Republiken. Relationen mellan Haiti och Dominikanska Republiken, som delar på ön Hispaniola, präglas av gamla blodiga konflikter, men i dagsläget har Haiti dessutom helt andra förutsättningar.
När vården på Haiti är bristfällig eller i värsta fall obefintlig, korsar haitierna gränsen. Juan Canela berättar att många gravida haitier tar sig över till grannlandet för att få en dräglig förlossning.
Sjukdomsimport
På köpet kommer sjukdomar och infektioner, till exempel malaria, som finns på Haiti men inte i Dominikanska Republiken.
Det är också stor skillnad mellan länderna när det gäller aids-situationen. HIV-prevalensen är 1% i Dominikanska Republiken, vilket innebär att 90 000 personer är smittade. Grannlandets siffra är 8%.
– Det kan medföra stora problem i framtiden, säger Juan Canela.
Sedan fyra år är dock bromsmedicinerna gratis, genom finansiering från EU och WHO, och det är lag på att HIV-testa bland annat alla gravida kvinnor och personer som ska opereras. Det behövs inget tillstånd från patienten.
Landets grovarbetare
– Men jag är bekymrad över HIV-situationen, med haitierna som kommer in i landet. Jag tror att antalet HIV-smittade kommer att bli högt de kommande 40 åren, säger Juan Canela.
Samtidigt har haitierna en naturlig plats i Dominikanska Republiken. Det är de som gör allt grovjobb på risfält, sockerrörsodlingar och kaffeplantager.
– De är som mexikanerna i USA.
På papperet har Dominikanska Republiken varit en demokrati i 45 år och enligt Juan Canela är landet stabilt idag, men fortfarande lider man av stora ekonomiska problem.
– Vi har ingen olja. Oljepriset drabbar oss hårt. Och så har vi gränsen till Haiti. Man kan inte stänga gränsen, säger han.
Om hundra år
Men regeringen har gjort flera satsningar för ökat välbefinnande hos befolkningen.
– Den nuvarande regeringen är mer effektiv. Den förra var hemsk, säger Juan Canela och berättar att 25 personer i den regering som avgick för ett år sedan nu sitter i fängelse för korruption.
Korruptionens utbredning leder tillbaka till mitten av 1900-talet då landet styrdes av diktatorn Trujillo. Och det är en lång väg kvar innan Dominikanska Republiken kan komma någorlunda till rätta med korruptionen.
– Det tar nog hundra år. Om hundra år kanske vi kan säga att vi inte har någon korruption.
Ojämna anslag
Han jämför med Venezuela, ett land som är rikt, men där en stor del av befolkningen ändå är fattig.
– Det är typiskt för de latinamerikanska länderna. Vi kommer att få problem om det inte blir ordning på korruptionen, säger han.
Korruption är också ett problem inom den offentliga sjukvården. När utrustning går sönder lagas den aldrig, eftersom de personliga vinningarna blir större om man köper nytt. Men för det mesta finns det inga pengar till ny utrustning, bland annat på grund av att anslagen till sjukhusen är mycket ojämna.
– Ibland får de kanske två miljoner pesos i månaden, ibland får de ingenting och ibland får de pengarna alldeles för sent, säger han.
Bara 5% av landets budget går, enligt Juan Canela, till hälso- och sjukvården. Det tycker han är katastrofalt lite i förhållande till vad vården kostar.
Enda alternativet
Den offentliga vården är gratis för patienterna och majoriteten vänder sig därför dit. Men på grund av de stora bristerna på sjukhusen söker sig nu allt fler till den privata vården. Med en sjukförsäkring betalar patienten endast 10% av kostnaden för privat sjukvård.
För de allra fattigaste är den offentliga vården det enda alternativet. Och trots att landets BNP ökade med 7% mellan 1998 och 2000 har ökningen främst tillfallit dem som redan har det bra.
Majoriteten av befolkningen har inga identitetshandlingar och arbetslösheten är omkring 15%, en siffra som inte enbart beror på en brist på jobb.
Enligt Juan Canela är det bland den fattiga befolkningen vanligt att män skickar ut sina kvinnor för att jobba.
– Så att de själva kan sitta och spela domino, umgås med vänner och dricka öl. Det är attityden som är problemet. Här vet de inte att de ska jobba, säger Juan Canela.
Ständig jour
Bland dem som tillhör medelklassen måste dock båda arbeta.
– Så är det för mig och min fru, säger han och tillägger att han själv i princip jobbar jämt och ständigt som jourhavande.
– Om det är en förlossning på en söndag så är det.
På grund av fattigdomen och de begränsade möjligheterna att nå framgång i Dominikanska Republiken är det vanligt att invånarna flyttar utomlands. I dag bor ungefär en och en halv miljoner dominikaner i New York och Boston. Mellan 60 000 och 80 000 finns i Spanien. Därifrån skickar de hem pengar till dem som har stannat kvar, en inkomstkälla som har blivit en av de största i landet.
Men Juan Canela menar att det har skett många positiva förändringar i landet den senaste tiden. Inte minst gäller det HIV-situationen, där information, utbildning och prevention har nått framgång.
– Kondomerna är gratis och om man sover på ett hotell finns det kondomer i varje rum. Så man blir påmind hela tiden, säger han.
Även när det gäller den allmänna hälsosituationen ligger fokus på utbildning och information.
Satsningar skjuts fram
– Vi fick 600 miljoner dollar av USA för att skicka soldater till Irak, säger Juan Canela.
Pengarna har bland annat resulterat i framtagning av patientplaner, som man nu försöker förverkliga, ett program för pensioner och en nationell hälsoförsäkring. Trots att många av satsningarna hela tiden skjuts på framtiden, menar Juan Canela att landet är på rätt väg.
– Om vi kan klara av att minska korruptionen, behålla turismen, den fria marknaden och individernas frihet, så kommer vi att få en positiv utveckling, säger han.
Dessutom tycker han att det är avgörande att investera mer i utbildning.
– Det finns inget sätt som ett land kan växa på om man inte kommer till rätta med fattigdomen i landet, säger Juan Canela.