Halverat antal sjukhusinläggningar

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppmärksammas alltmer. Ungefär 8% av befolkningen över 50 år har sjukdomen. De allra flesta är eller har varit rökare.
– Alla som kommer till vårdcentralen med hosta borde få frågor om rökning. Och alla rökare borde få genomgå en spirometriundersökning, säger Alf Tunsäter. 
Han är specialist i invärtesmedicin och allergisjukdomar vid Simrishamns sjukhus och en av medarbetarna i KOL-teamet där.

Viktigast i teamet
– Att arbeta med KOL är inget ensamjobb. Det är ett teamarbete. Och patienten är den viktigaste personen i teamet.
Det var år 2000 direktivet kom. Målet var att minska antalet vårdtillfällen för patienter med diagnosen KOL med 10%. För att klara detta skapades ett strukturerat program för omhändertagande av KOL-patienter:

• ökad tillgänglighet av specialistläkare och KOL-sköterska
  
• förbättrat stöd vid rökavvänjning
  
• att tidigt fånga upp försämringsperioder
  
• tidig insättning av läkemedel
  
• bättre bevakning av patienter med högre risk att drabbas av exacerbationer.

Automatisk kopia
– Men först måste de veta att vi finns, säger Leif Strömberg, ansvarig KOLsjuksköterska. I början stod det om KOL-mottagningen i vårdgivarens tidning som gick ut till alla hushåll. Det blev ett ganska stort gensvar. Förutom egenremisser, remisser från vårdcentraler och privatläkare får vi kontakt med patienter här på sjukhuset. Nu får jag automatiskt en kopia på epikrisen när patienten har diagnosen KOL. Så att jag kan ta kontakt.   
 
Hälsoekonomisk besparing
Leif Strömberg började arbeta som KOL-sjuksköterska 2001 på 80%. Han ersatte då en tidigare tjänst på 20%. Den förbättrade tillgängligheten gjorde att  öppenvårdsbesöken på KOL-mottagningen ökade med 70%. Även kostnaderna för läkemedel har ökat. Med hela 100%. Och ändå är mottagningen minst sagt kostnadseffektiv.
– Det är framför allt läkemedel för underhållsbehandling som har ökat, säger Alf Tunsäter. Medan kostnaden för medicinering av akuta problem har minskat. Men vi sätter inte in mediciner på alla. Initialt är det rökstopp och livsstilsförändringar som har bäst effekt. Dokumentationen visar att vi satt in medicinerna på dem som behöver dem. Det har givit resultat. Hälsoekonomerna säger att vi har sparat en miljon kronor per år här på vårt lilla sjukhus!

Tillgänglighet är nyckelordet
Den största vinsten gör dock patienterna. Efter en exacerbation är vägen tillbaka lång. I Simrishamn har antalet exacerbationer som kräver sjukhusinläggningar minskat med 78% och antalet kortare inläggningar har reducerats till hälften.
– Tillgänglighet är ett nyckelord, säger Leif Strömberg. Patienterna vet att de kan ringa och få hjälp. Det genererar en trygghet. Jag har telefontid varje dag och en telefonsvarare där man kan lämna namn och telefonnummer. Jag ringer upp så snart jag bara kan.
– När det gäller infektionsprevention är många av våra patienter medvetna och kan själva bedöma sin egenbehandling. De kanske ringer och rådgör innan de tar till sitt exacerbations-kit med antibiotika och steroider.

Utmärkt redskap
– Lungfunktionen skall följas med spirometri, säger Alf Tunsäter. De finns där ute i verksamheten, spirometrarna, men de skall användas också. Vanan kommer när man jobbar med dem. 
Spirometern är ett utmärkt redskap vid samtal om lungfunktion och rökning, säger Leif Strömberg:
– Här har du ditt liv! Ditt FEV1-värde är A – kanon! Om du rökstoppar nu har du goda chanser att behålla en god lungfunktion. Eller B – dåligt. Du bör sluta röka.Allt pekar åt samma håll.
– Men det är patienten själv som sätter upp sina mål. Vi stimulerar, intresserar oss, följer upp. Hur kan vi hjälpa dig att nå dem?
Gun Bohman är en av många nöjda patienter. Trots frestelser har hon varit rökfri i snart tre år: 
– Det var kämpigt i början, men Alf skrev ut plåster till mig, och så mutade jag mig med korsord.
– En bra strategi!
– Jag vill gärna sprida mitt budskap: Sluta röka!
– Det visar din samarbetsvilja, säger Alf Tunsäter. Du är en i teamet här – den viktigaste. 
Gun Bohman öser lovord över ”pojkarna”. Hon berättar att hon knappt hann antyda för Leif Strömberg att hon skulle vilja tala med en kurator – då ringde kuratorn upp henne.
– Nästan som telepati.
– Det är det lilla sjukhusets fördel, säger Leif Strömberg. Det är nära mellan de olika professionerna.

Åtgärder i samråd
– Leif har en nyckelroll, säger Alf Tunsäter. Han träffar patienterna ofta och känner dem väl. Verksamheten skulle kollapsa om alla kom till mig så ofta. Jag litar på Leif, han kan det här.
Det blir många snabba ord som växlas i förbifarten mellan Alf Tunsäter och Leif Strömberg. En gång i veckan sitter de ner i lugn och ro och diskuterar aktuella fall. 
I teamet ingår även sjukgymnast, dietist, kurator, syrgassjuksköterska och arbetsterapeut.
– Ett vanligt hjälpmedel för KOL-patienten är rollatorn, säger Alf Tunsäter. Där kan han sitta och vila efter fyra kämpiga steg. Eller lägga syrgastuben i korgen.
Alla åtgärder sker i samråd med patienten.
– Det är patienten som har behoven – inte vi, säger Alf Tunsäter.
– Och det är patienten som är teamledaren, säger Leif Strömberg. Eller jag kanske tar i...
– Det är snarare du, säger Alf Tunsäter. Patienten är i centrum, men behöver dig som handledare.